Det nationella demokratiprogrammet 2025

Mål och resultat

Utgångspunkten och referensramen för det riksomfattande programmet är statsminister Sanna Marins regeringsprogrammet ”Ett inkluderande och kunnigt Finland”. Programmet består bland annat i att se över systemen för val, partier och medborgarinitiativ och att utveckla öppenheten inom förvaltningen. Dessutom ska man bland annat fortsätta åtgärderna för att främja demokrati- och människorättsfostran samt stödja barns och ungas delaktighet i samhället. Målet är också att stärka delaktigheten för dem som känner utanförskap och att främja det civila samhällets verksamhetsförutsättningar och livskraft. Beredningen och verkställandet av demokratiprogrammet sker öppet och i växelverkan och samråd med det civila samhället.

Utgångspunkter

Under den senaste tiden har det förts en livlig internationell debatt om den liberala demokratins kris. En särskild utmaning anses vara att ojämlikheten vad gäller delaktigheten ökar och att beslutsfattarna fjärmar sig från medborgarnas vardag. Nya utmaningar med tanke på demokratin är de cyberhot som uppmärksammats internationellt under de senaste åren, desinformationens konsekvenser, hindren för demokratiska val samt inskränkningen av det civila samhället. Omvälvningarna i den internationella politiken, den ökade ojämlikheten och de allt mer varierande formerna för delaktighet utmanar tillvägagångssätten inom den traditionella demokratin. Demokratin i Finland borde därför utvecklas så att man kan svara på de globala utmaningar som snabbt förändras.
Enligt internationella organisationers undersökningar har Finland genomgående klarat sig väl i internationell jämförelse då man har mätt demokrati, mänskliga rättigheter, pressfrihet, korruption och förvaltningens funktion. I Finland har demokratin en stark tradition och hög uppskattning bland medborgarna.

En svaghet i den finländska demokratin kan anses vara ojämlikheten i fråga om delaktigheten i samhället samt minskat valdeltagande. Den samhälleliga passiviteten har ökat och exempelvis valdeltagandet är lågt jämfört med de övriga nordiska länderna. Alltför många upplever att de inte kan påverka frågor som gäller dem själva eller samhällsutvecklingen. Det finns stora socioekonomiska och även regionala skillnader i den samhälleliga delaktigheten. Om intresset för medborgarverksamhet minskar och de nya formerna för deltagande blir beroende endast av en liten aktiv grupp, kan det äventyra demokratins trovärdighet och förtroendet för beslutsfattandet och för det politiska systemet. Detta kan å andra sidan öka frustrationen i samhället och fungera som en grogrund för extrema rörelser. Det är mycket viktigt att alla kan delta i det gemensamma beslutsfattandet. Tillsammans bör vi skapa sådana förutsättningar för delaktighet som ger var och en möjligheten att påverka på sitt eget sätt.

Ytterligare uppgifter

• Demokratiprogram 2025 på justitieministeriets webbsida