Tillståndsförfarande föreslås för hovrätterna i stället för sållning
Ett system med tillstånd till fortsatt handläggning föreslås för hovrätterna. Det innebär att det i vissa ärenden krävs tillstånd av hovrätten för en fullskalig handläggning av besvär över ett tingsrättsbeslut. Tillståndsförfarandet ersätter sållningsförfarandet, som har tillämpats sedan 2003.
Enligt kommissionen för prövningstillstånd, som föreslår reformen, gör tillståndsförfarandet det möjligt att använda hovrättens resurser på ett förnuftigt sätt, så att arten av det ärende som överklagas bättre kan beaktas.
Kommissionen föreslår att tillstånd till fortsatt handläggning ska behövas i tvistemål, om förlustvärdet i tvisten om en skuld eller annan penningfordran inte överstiger ett belopp av 10 000 euro. Med förlustvärde avses skillnaden mellan det krav som en part har framfört i hovrätten och tingsrättens avgörande. Om förlustvärdet överstiger 10 000 euro behövs inget tillstånd till fortsatt handläggning.
I brottmål behöver svaranden tillstånd till fortsatt handläggning, om det straff som han eller hon döms till är böter eller fängelse i högst tre månader. Allmänna åklagaren och målsäganden behöver tillstånd, om straffet för det brott som besvären gäller är böter eller fängelse i högst två år.
Hovrätten ska meddela tillstånd till fortsatt handläggning om det finns skäl att betvivla att tingsrättens beslut är riktigt eller om det är viktigt att fortsätta handläggningen av ärendet med tanke på tillämpningen av lagen i andra likartade ärenden. Tillstånd ska också meddelas om det finns andra vägande skäl för fortsatt behandling. Tillstånd behöver inte meddelas enbart för att bedöma bevisningen, om det inte finns grundad anledning att göra det.
Frågan om meddelande av tillstånd till fortsatt handläggning ska behandlas i hovrätten i en sammansättning med tre ledamöter. För att tillstånd inte ska meddelas krävs att alla tre ska vara eniga om saken. I klara fall ska dock en ledamot kunna meddela tillstånd.
Enligt en grov uppskattning av kommissionen skulle ca hälften av alla besvär som lämnas till hovrätten omfattas av det föreslagna tillståndsförfarandet. Förfarandet kunde frigöra hovrättsresurser motsvarande ca 600-800 besvärsärenden om året. Det inbesparade arbetet gör handläggningen av ärenden snabbare och förbättrar dess kvalitet.
Huvudförhandling på yrkande av en part
Kommissionen föreslår även att bestämmelserna om huvudförhandling ses över. Skyldigheten att hålla huvudförhandling ska i större utsträckning än i dag vara beroende av om parterna yrkar på det.
Vidare föreslår kommissionen att hovrätten ska kunna kalla den som besvärar sig till huvudförhandling genom ett vanligt brev. För närvarande ska kallelsen lämnas mot mottagningsbevis eller av en stämningsman.
Prejudikat direkt av högsta domstolen
Kommissionen föreslår ett förfarande som gör det möjligt för parterna att besvära sig över ett tingsrättsbeslut direkt till högsta domstolen i form av prejudikatbesvär. Detta ska vara möjligt om frågan om hur lagen ska tillämpas har återkommit i ett stort antal rättsförhållanden och dröjsmål med prejudikatet förlänger den rättsliga osäkerheten. Som ett typiskt exempel kan nämnas ärenden som gäller avgifter för felparkering på privata parkeringsområden.
Tingsrätten kan hänskjuta en lagtolkningsfråga i ett ärende som prövas i den direkt till högsta domstolen i form av en prejudikatfråga. Härigenom fås rättsregler snabbare i enskilda ärenden.
Båda förfarandena förutsätter samtycke av parterna och besvärstillstånd meddelat av högsta domstolen. Förfaranden kan tillämpas i både tviste- och brottmål och i anvisningsärenden.
Till betänkandet hör ett uttalande om förutsättningarna för tillstånd till fortsatt handläggning och en avvikande mening, enligt vilken det inte är nödvändigt att möjliggöra prejudikatfrågor.
Ytterligare upplysningar: lagstiftningsrådet Maarit Leppänen, tfn (09) 1606 7704, e-post: fö[email protected]
Kommissionens betänkande bifogad till pressmeddelandet på nätet www.jm.fi