Bredbasig arbetsgrupp ska dryfta åtgärder mot hatretorik och nätmobbning

Åtgärder mot hatretorik och nätmobbning ska effektiviseras i samarbete mellan en expertgrupp och tjänstemän. Inrikesministeriet, justitieministeriet och undervisnings- och kulturministeriet har tillsatt ett projekt med uppgift att utarbeta förslag för att effektivare få bukt med hatretorik som är straffbar genom strafflagen och trakasserier som är förbjudna enligt lag samt för att främja en diskussionskultur som beaktar andra människor.

Arbetsgruppens ordförande är ärkebiskop emeritus Kari Mäkinen. Till expertgruppen hör också företrädare för bl.a. riksåklagarens byrå, Opinionsnämnden för massmedier, Helsingfors polisinrättning, Delegationen för etniska relationer och Suomen Nuorisovaltuustojen liitto.

Under de senaste åren har t.ex. förödmjukelser, hot och förolämpningar blivit allt vanligare i webbdiskussioner. I värsta fall leder denna utveckling till att känslan av otrygghet ökar och att människorna inte längre kan använda yttrandefriheten som tryggas i grundlagen eftersom de är rädda för att bli föremål för hatretorik eller hatkampanjer.

I detta projekt avses med hatretorik alla sådana uttrycksformer som sprider, uppmuntrar till, främjar eller rättfärdigar etniskt hat, utlänningsfientlighet, antisemitism eller annat hat som grundar sig på intolerans. Hatretoriken är också förenad med andra påverkningsmetoder, såsom desinformation och falska nyheter.

Verksamheten måste effektiviseras med det civila samhället

Arbetsgruppen har till uppgift att samla de pågående metoderna för att bekämpa hatretorik och komma med rekommendationer till nya åtgärder såväl på kort som på lång sikt. Arbetsgruppen ska se till att informationsutbytet och de åtgärder mot hatretorik och nätmobbning som myndigheterna och det civila samhället vidtar i fortsättningen ska vara bättre samordnade och parallella.

Arbetsgruppen kommer också att utarbeta förslag för att främja en diskussionskultur där man respekterar och beaktar andra människor. Detta bör innefatta åtgärderna för hur man bland medborgarna kan sprida information om hatretorik och nätmobbning samt om deras konsekvenser.

- Vi måste främja en diskussionskultur som respekterar allas människovärde och jämlikhet, vilket i sin tur främjar genomförandet av yttrandefriheten, säger inrikesminister Kai Mykkänen.

- Fritt meningsutbyte, yttrandefrihet och rätt att kritisera hör till demokratin. De här sakerna bör vi i Finland värna om. Den omfattande yttrandefriheten skyddar ändå inte verksamhet som avsiktligt syftar till att kränka. Var och en av oss är skyldig att främja ett konstruktivt samhällsklimat, säger justitieminister Antti Häkkänen.

- Skolorna har en viktig uppgift att tillsammans med hemmen uppfostra vidsynta människor som respekterar och bryr sig om andra. Multimodala färdigheter, som både unga och vuxna behöver, är till hjälp när det gäller att identifiera hatretorik. Genom att främja de här färdigheterna vill vi säkerställa att det finns förutsättningar att förstärka de demokratiska värdena, medvetenheten om de mänskliga rättigheterna och erfarenheten av delaktighet, säger undervisningsminister Sanni Grahn-Laasonen.

Ytterligare information:
Tarja Mankkinen, utvecklingschef, inrikesministeriet, tfn 0295 488 370, [email protected]
Yrsa Nyman, konsultativ tjänsteman, justitieministeriet, tfn 029　515 0293, [email protected]
Heli Nederström, undervisningsråd, undervisnings- och kulturministeriet, tfn 0295 330 122, [email protected]