FI SV

Minister Häkkänen: Register över positiva kreditupplysningar skulle bidra till en mer ansvarsfull kreditverksamhet

Justitieministeriet 4.9.2018 10.02 | Publicerad på svenska 4.9.2018 kl. 11.00
Pressmeddelande

I en utredning som gjorts på uppdrag av justitieminister Antti Häkkänen föreslås att det inrättas ett centraliserat register över positiva kreditupplysningar. Enligt utredningen finns det ett klart behov av positiva kreditupplysningar med tanke på det ökade kreditutbudet, digitaliseringen av kreditgivningen, ökningen i hushållens skuldsättning och internationell praxis.

I utredningen som gjordes av professor i företagsrätt Erkki Kontkanen bedömdes behovet av att inom kreditupplysningsverksamheten samla in och dela också andra kreditupplysningar om kreditsökandena än uppgifter om betalningsstörningar, det vill säga s.k. positiva kreditupplysningar, som påvisar betalningsförmåga. Tillgång till dessa uppgifter uppskattas enligt olika värderingar minska kreditgivarens risk, främja ansvarsfull kreditgivning och förebygga överskuldsatthet.

- Vi behöver bättre medel för att förhindra överskuldsatthet. Vars och ens eget ansvar är viktigt, men nu behövs också åtgärder från statsmakten. Tillgång till mer omfattande uppgifter om kreditsökandens betalningsförmåga skulle öka kreditinstitutens möjligheter och skyldighet att bedriva ansvarsfull kreditverksamhet. Jag förhåller mig positivt till att det inrättas ett register över positiva kreditupplysningar. Denna utredning är en bra utgångspunkt för den fortsatta beredningen. Mer detaljerade riktlinjer kommer att dras efter remissbehandlingen, säger justitieminister Antti Häkkänen.

Utredningen är en del av minister Häkkänens paket för att åtgärda skuldproblemen. I paketet ingår en rad åtgärder för att förebygga överskuldsatthet och underlätta ställningen för överskuldsatta personer. Till dessa åtgärder hör förutom den aktuella utredningen att bl.a. skärpa bestämmelserna om konsumentkrediters räntor och marknadsföring av konsumentkrediter, centralisera ekonomi- och skuldrådgivningen till rättshjälpsbyråerna, trygga bättre resurser för ekonomi- och skuldrådgivning, förbättra incitamenten utsökningsgäldenärers sysselsättning, öka utbildningen i ekonomisk kompetens, förbättra stödet för dem som för första gången råkar ut för utsökning och göra konkursförfarandet snabbare. Därtill har det gjorts en utredning om möjligheterna att befria företagare från skuldansvar.   

Registret ska innehålla uppgifter om skulder och inkomster

I det föreslagna registret över positiva kreditupplysningar ska ingå dels upplysningar om krediter som beviljats konsumenter och dels kreditsökandenas inkomstuppgifter. I utredningen föreslås att registret ska inrättas i samband med Inkomstregistret, som tas i bruk år 2019. Skatteförvaltningen ska vara registeransvarig.

Inkomstuppgifterna finns redan i Inkomstregistret. Kreditupplysningarna ska basera sig på de uppgifter om beviljade krediter som Finlands Bank samlar in för uppföljning och övervakning. Inkomstregisterenheten ska samla in uppgifterna och Finlands Bank ska ges rätt att ur registret få de uppgifter den behöver för att fullgöra sina uppgifter. Finlands Bank ska dock inte ha rätt att få uppgifter om enskilda registrerade.

Kreditgivarna ska vara skyldiga att meddela beviljade krediter till registret och kontrollera uppgifterna om kreditsökandena i registret innan krediten beviljas. I lagstiftningen ska dessutom fastställas påföljder i situationer där kreditgivaren försummar sin skyldighet att kontrollera sökandens uppgifter.

Kostnaderna för inrättandet av registret uppskattas till 20 miljoner euro och ska fördelas mellan Inkomstregisterenheten och Finlands Bank. De årliga kostnaderna på ca 3 miljoner euro för upprätthållandet av registret ska täckas med användaravgifter som tas ut av registrets användare.

Alla Europeiska unionens medlemsstater med undantag av Frankrike har infört något system med positiva kreditupplysningar. Också i Finland har vissa kreditgivare sedan år 2013 haft ett system för insamling av positiva kreditupplysningar på kundens samtycke.

För att främja ansvarsfull kreditgivning föreslås det i utredningen dessutom vissa begränsningar i marknadsföringen av konsumtionskrediter. Marknadsföringen ska fokusera på information om krediten och dess villkor i stället för livsstilsreklam.

Användningen av uppgifter ska begränsas

I samband med utredningen har advokat Jukka Lång utrett dataskyddsfrågor i anslutning till positiva kreditupplysningar. EU:s allmänna dataskyddsförordning ställer inga hinder för behandling av positiva kreditupplysningar eller inrättande av ett kreditupplysningssystem för behandling av dem.

Positiva kreditupplysningar ska endast kunna användas för att bedöma kreditsökandens kreditvärdighet och för att sköta särskilt fastställda myndighetsuppgifter. De registrerade ska ha möjlighet att kontrollera de uppgifter om sig själva som finns i registret och få information om hur uppgifterna används.

Det föreslås att när systemet byggs upp ska man även i allmänhet utnyttja digitalisering för att ge individer kontroll över hur deras uppgifter behandlas och öka systemets öppenhet.    Kreditupplysningsförfrågningar som avses i den föreslagna lagstiftningen ska inte kunna göras utan att den registrerade får besked om behandlingen av hans eller hennes uppgifter. 

Ytterligare information:

Erkki Kontkanen, professor i företagsrätt, Östra Finlands universitet, tfn 040 588 9241,

Jukka Lång, advokat, advokatbyrån Dittmar & Indrenius, tfn 040 719 4317, Tuula Majuri, lagstiftningsdirektör, justitieministeriet, tfn Lauri Koskentausta, specialmedarbetare, tfn 02951 50280

Utredning av förutsättningarna för ett system för positiva kreditupplysningar 

Information om Inkomstregistret https://www.vero.fi/sv/inkomstregistret/