FI SV

Nytt bötesförfarande tas i bruk i början av december

Justitieministeriet 17.11.2016 13.36
Pressmeddelande
Förfarandet vid föreläggande av böter blir tydligare när det nya bötesförfarandet tas i bruk från början av december. I fråga om vissa vanliga förseelser ska böter som förelagts av polisen inte längre fastställas av åklagaren. Samtidigt förbättras också den misstänktes rättskydd.

Republikens president ska stadfästa lagen som gäller det nya bötesförfarande på fredagen den 18 november, och enligt lagen tas förfarandet i bruk den 1 december 2016. Lagstiftningen som gäller reformen godkändes redan 2010, men ikraftsättandet sköts fram i väntan på att reformen av polisens ärendehanteringssystem skulle slutföras.

Reformen av bötesförfarandet syftar till att lätta upp åklagarnas arbetsmängd så att åklagarna kan koncentrera sig på att avgöra mer krävande ärenden.

I klara fall beslutar polisen om böter

I vissa vanliga brottmål ska bötesstraffet inte längre fastställas av åklagaren utan beslutsrätten överförs till polisen. I fortsättningen kan polisen besluta om ett bötesstraff på högst 20 dagsböter för en trafikförseelse eller snatteri. I andra fall ska straffet fortsättningsvis fastställas av åklagaren.

Hittills har den som misstänkts för brott av polisen fått en böteslapp, det vill säga ett straffanspråk, som senare har fastställts av åklagaren. I framtiden är polisens bötesföreläggande det slutliga beslutet i dessa ärenden. Förutom polisen kan även en tullman eller gränsbevakningsman förelägga ett bötesstraff.

En annan ändring som träder i kraft i början av december är att ordningsbot blir det enda möjliga straffet i fråga om de förseelser för vilka ordningsbot föreskrivits som straff. För närvarande är ordningsbot ett alternativ till dagsbot. Syftet med reformen är att främja ett jämlikt bemötande av de bötfällda och att göra straffsystemet klarare.

Större möjligheter att påverka valet av förfarande

Reformen förbättrar rättskyddet och ökar medborgarnas möjligheter att påverka valet av förfarande.

I fortsättningen är det möjligt att söka ändring i alla böter som förelagts utanför domstol genom besvär hos tingsrätten.

För att ärendet ska kunna behandlas i ett bötesförfarande förutsätts att den som misstänks för förseelsen samtycker till att ärendet avgörs i detta förfarande. Samtycket betyder att den som misstänks för en förseelse erkänner gärningen och godkänner den påföljd som föreläggs som straff. Hittills har en mer grundlig behandling av ärendet förutsatt till exempel att den misstänkte skriftligen motsätter sig anspråket.

Om den misstänkte inte ger sitt samtycke, delges honom eller henne i varje fall det straffanspråk som gäller böter eller ordningsbot. Samtycke kan ges senare genom att inom 30 dagar betala böterna eller ordningsboten enligt straffanspråket.

Att den misstänkte inte ger sitt samtycke betyder dock inte att han eller hon skulle undgå straffansvar. Om samtycke inte ges, fortsätter handläggningen av ärendet i normal behandlingsordning för brottmål. I dessa fall gör polisen en förundersökning med eventuella tillhörande förhör, och efter åtalsprövning behandlas ärendet vid tingsrätten. Den som inte samtycker till förfarandet ska därmed vara beredd på att ärendet handläggs vid domstol och att obetalda böter som dömts ut av domstolen kan förvandlas till fängelse. Böter som dömts ut enligt bötesförfarandet kan inte förvandlas till fängelse. Domstolsbehandlingen kan dessutom leda till att man måste ersätta bevisningskostnader.

Ändringarna gäller inte automatisk trafikövervakning. I dessa fall ska ordningsboten fortsättningsvis betalas, om inte den som mottagit ordningsbotsföreläggandet motsätter sig det.

Tillämpningsområdet ska utvidgas

En arbetsgrupp som tillsatts av justitieministeriet utreder som bäst möjligheterna att utvidga tillämpningsområdet för bötesförfarandet. Bakom arbetet ligger regeringsprogrammets målsättning att överföra brottmål för vilka det kan dömas ut böter eller fängelse i högst två år till bötesförfarandet. I bötesförfarandet kan för närvarande föreläggas böter för en förseelse för vilket det föreskrivna straffet är fängelse i högst sex månader. I bötesförfarandet kan dock inte heller i framtiden föreläggas någon strängare påföljd än böter. Arbetsgruppens mandattid går ut i slutet av november.

Ytterligare upplysningar:
lagstiftningsrådet Ville Hinkkanen, justitieministeriet, tfn 02951 50165, och
polisinspektör Matti Högman, Polisstyrelsen, tfn 0295 481 823