Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lagstiftning som kompletterar EU-förordningen om politisk reklam

Syftet med förordningen är att medborgarna bättre ska känna igen politisk reklam, lättare ska få information om vilka aktörer som ligger bakom reklamen och att de ska vara medvetna om när och under vilka premisser politisk nätreklam riktas till dem. Avsikten är också att skapa hinder för skadlig hybridpåverkan bland annat i samband med val och folkomröstningar.

Förordningen innebär att utgivare och tillhandahållare av politisk reklam omfattas av skyldigheter avseende transparens och lagring av information (bl.a. märkning av reklam och tillhandahållande av bakgrundsinformation). Förordningen begränsar också användningen av personuppgifter i samband med inriktning av nätreklam och sammanställer nätreklam i en EU-databas som förvaltas av kommissionen. Dessutom ska förordningen förhindra att aktörer i tredjeländer ges möjlighet att tillhandahålla politiska reklamtjänster inför val och folkomröstningar. I förordningen ingår också en klausul om icke-diskriminering enligt tjänstedirektivet. Enligt den kan politiska reklamtjänster inte begränsas enbart utifrån finansiärens bostads- eller etableringsort.

Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2024/900 om transparens och inriktning när det gäller politisk reklam antogs den 13 mars 2024. Förordningen träder i kraft den 10 oktober 2025, med undantag av den klausul om icke-diskriminering som ingår i tjänstedirektivet och som sattes i kraft i samband med att förordningen antogs i april 2024.

Förordningen är direkt tillämplig lagstiftning, men innan det slutliga ikraftträdandet krävs det ännu att medlemsstaterna utfärdar preciserande nationella bestämmelser om tillsynsmyndigheter och sanktioner. Dessutom ska eventuella ändringsbehov utredas åtminstone i fråga om lagstiftningen om val- och partifinansiering.

Justitieministeriet bereder lagstiftningsförslagen som tjänsteuppdrag i samarbete med de centrala myndigheterna. I detta skede har man fastslagit att åtminstone Statens revisionsverk (SRV), Dataombudsmannen och Transport- och kommunikationsverket (Traficom) är sådana centrala myndigheter.

Avsikten är att regeringspropositionen överlämnas till riksdagen våren 2025, så att nödvändig nationell lagstiftning kan träda i kraft samtidigt som förordningen träder i kraft.