Tapio Laamanen: Det balanserade budgetåret 2017 

fi | sv

Allmänt taget är de ekonomiska utsikterna för justitieministeriets förvaltningsområde goda år 2017. Besparingarna som påverkar verksamheten ökar endast en aning jämfört med detta år.

Anslagsnivån sjunker mera i slutet av ramperioden. Även detta har man delvis redan förberett sig på i användningen av anslag. Det är dock skäl att fortsätta med en ansvarsfull ekonomisk linje. Framtidstron stärks av att det pågår omfattande reformprojekt som minskar kommande anslagsbehov. Exempel på dessa är i synnerhet minister Lindströms program för att utveckla rättsvården, områdesspecifika strukturomvandlingar och helheten med fem ICT-projekt som förnyar verksamhetssätten. Det främsta målet med projekten är framför allt en smidigare rättsvård samt en mer strömlinjeformad och stötsäker förvaltning.

I år var budgetbehandlingen lättare än i fjol. Även justitieministeriets budgetförslag från maj följde mycket noga vårens rambeslut, dvs. den så kallade planen för de offentliga finanserna. I förhandlingsskedet lyfte man fram asylresurserna och bidragsfällorna i anknytning till utsökningen. I båda dessa nådde man en positiv lösning.

Konkurrenskraftsavtalet roddes i land i och med budgetförhandlingen. Avtalet medför fyra slags besparingar på omkostnadsmomenten. Alla dessa sänker dock även löneutgifterna, varvid de är kostnadsneutrala. Det praktiska genomförandet av förlängningen av arbetstiden är en verklig utmaning. Arbetstiden förlängs med sex minuter per dag. Så mycket ska alltså arbetsprestationen öka för alla som får lön. Principen är den att detta minskar behovet av personal, eftersom resultatmålen förblir de samma. Besparingen i löner har beaktats i budgeten. . Det är givetvis realistiskt att räkna med att den kostnadsneutrala effekten av förlängningen av arbetstiden inte kan förverkligas till fullo på ett år. Denna möjlighet bör dock utnyttjas så snabbt som möjligt. Därmed blir åtstramningen kortvarig operativt sett.

För omkring ett år sedan skrev jag ett blogginlägg med rubriken hörnstenar och järnhårda ramar. Hörnstenen hänvisade till justitieministeriets uppgift att säkerställa statens kärnfunktioner. Tankarna återvänder till detta. Det är allt svårare att överskrida ramarna som fastställts för valperioden. Sådant sker endast sällan och enbart i stora ärenden. Det viktigaste är att förnya verksamheten så att det blir luftrum i ramen. Och när det sker lönar det sig att utnyttja svängrummet för investeringar i produktivitet och kvalitet. 

_______________________________________________

Tapio Laamanen är ekonomidirektör vid justitieministeriet.