Förfarandet vid rättegång i förvaltningsärenden ska preciseras

Justitieministeriet 5.4.2018 15.12
Pressmeddelande

Det föreslås noggrannare och mer informativa bestämmelser om domstolsbehandlingen av besvär över ett förvaltningsärende, till exempel en myndighets beslut. Syftet med propositionen som regeringen överlämnade till riksdagen i dag är att utveckla de allmänna processuella bestämmelserna om förvaltningsprocessen så att de blir mer informativa och bättre uppfyller kraven på en rättvis rättegång.

Den nya lagen om rättegång i förvaltningsärenden ska ersätta den nuvarande förvaltningsprocesslagen. Ett av målen för reformen är att delaktiga i en rättegång ska ha en bättre uppfattning om sina processuella rättigheter och skyldigheter i en rättegång som gäller ett förvaltningsärende. Genom mer exakta processbestämmelser vill man också förtydliga processledningen och därigenom effektivisera förvaltningsdomstolarnas verksamhet.

De centrala principerna för förvaltningsprocessen ska inte ändras, men i den föreslagna nya lagen beaktas de ändringar som skett i lagstiftningen i övrigt och andra behov att reformera lagstiftningen. En enskild part ska fortsättningsvis kunna sköta sitt ärende vid en förvaltningsdomstol själv utan att behöva anlita en advokat eller annat ombud.

I den nya lagen föreskrivs det bland annat om en möjlighet till muntlig förberedelse, inspektion och sammanläggning av en helhet av ärenden som inletts i olika förvaltningsdomstolar så att den behandlas i samma förvaltningsdomstol. I lagen framhävs vilka skyldigheter den förvaltningsmyndighet som fattat beslutet har vid utredandet av ärendet och i den ingår tydligare bestämmelser om rätten för den myndighet som fattat förvaltningsbeslutet att överklaga förvaltningsdomstolens beslut hos högsta förvaltningsdomstolen Förfarandet vid delgivning ska förenklas.

Lagen ska också innehålla en bestämmelse om att en tidsfrist kan sättas ut för inlämnande av en ny tilläggsutredning. Om utredningen ges in efter tidsfristens utgång, kan förvaltningsdomstolen lämna den utan avseende. En tidsfrist för framläggande av utredning kan sättas ut när förvaltningsdomstolen anser att alla utredningar som behövs för avgörandet av ärendet redan har fåtts och domstolen är beredd att fatta beslut i ärendet. Bestämmelsen säkerställer att förvaltningsärenden kan behandlas utan dröjsmål.

Besvärstillståndsförfarandet blir huvudregeln

En betydande ändring jämfört med den gällande regleringen är att det i princip ska krävas besvärstillstånd för att söka ändring i en regional förvaltningsdomstols beslut hos högsta förvaltningsdomstolen.

Besvärstillstånd söks i samband med anförandet av själva besvären. Högsta förvaltningsdomstolen undersöker först om det finns grund för att bevilja besvärstillstånd i det aktuella fallet. Besvärstillstånd beviljas om det i ärendet finns ett behov av ett prejudikat eller om ett uppenbart fel eller av andra vägande skäl. Ansökan om besvärstillstånd kan ingå i själva besvärsskriften. I besvärsskriften ska anges varför besvärstillstånd bör beviljas. Om besvärstillstånd beviljas, avger högsta förvaltningsdomstolen ett avgörande i sak i ärendet.

Huvudregeln ska alltså vara att förvaltningsdomstolens beslut får överklagas hos högsta förvaltningsdomstolen endast om högsta förvaltningsdomstolen beviljar besvärstillstånd. I dagsläget omfattar systemet med besvärstillstånd ungefär hälften av de besvärsärenden som behandlas hos högsta förvaltningsdomstolen.

Avsikten är att förkorta behandlingstiderna vid förvaltningsdomstolarna och utveckla högsta förvaltningsdomstolen i riktning mot en prejudikatsdomstol. Detta mål ingår också i regeringsprogrammet.

Den nya lagen om rättegång i förvaltningsärenden ska enligt förslaget tillämpas i högsta förvaltningsdomstolen, de regionala förvaltningsdomstolarna inklusive Ålands förvaltningsdomstol, försäkringsdomstolen och besvärsnämnderna samt vid behandling av vissa ärenden i marknadsdomstolen och arbetsdomstolen.

I lagen ska intas en allmän bestämmelse enligt vilken ett förvaltningsbeslut kan överklagas oberoende av den organisatoriska ställningen av den som fattat beslutet. Då behövs det inte längre föreskrivas separat om överklagbarheten hos ett beslut som fattats av någon annan än statsrådet, en myndighet som är en del av den statsorganisation som lyder under statsrådet, en kommunal eller kyrklig myndighet eller en myndighet i landskapet Åland.

De största ärendegrupperna vid förvaltningsdomstolarna är social- och hälsovårdsärenden, utlänningsärenden och skatteärenden. Andra grupper av ärenden som behandlas i förvaltningsdomstolarna är bl.a. ärenden som gäller byggande, miljöfrågor samt ekonomisk verksamhet, såsom t.ex. trafik- och kommunikationsärenden.

Mer information: 

lagstiftningsrådet Arja Manner, tfn 02951 50450 och

specialsakkunnig Anu Koivuluoma, tfn 02951 50228,

e-post: [email protected]

Statsrådets beslutsmaterial