Olav S. Melin: Förtroende - en utmaning för digitaliseringen

19.10.2017          fi | sv

Digitaliseringen för mycket gott med sig, inte bara teknologiskt sett utan också ur ett demokratiskt perspektiv. Men samtidigt påverkar digitaliseringen oss människor också på ett annat sätt, och detta har inte uppmärksammats tillräckligt. Att ständig vara nåbara och aktiva på sociala medier, att anpassa oss till twitterlogikens krav på snabbhet och korta meddelanden tär på oss. För att inte tala om vad avsaknaden av kroppsspråk och sinnesförnimmelser från andra människor betyder?

Gör den digitala tekniken oss smartare, eller sporrar den oss att dela med oss av vårt förtroende för lättvindigt?

Den här frågan ställde författaren Rachel Botsman inför Nordic Business Forum i Helsingfors i oktober. Frågan var retorisk, till vardags föreläser nämligen Botsman i digital teknik vid Oxfords universitet.

I en digital värld byggs förtroende inte längre på samma sätt som i ett traditionellt samhälle. Det förutsätter inte heller längre institutioner och hierarkier, utan byggs upp och distribueras via digitala nätverk. Digitala nätverksmonopol har blivit distributionskanaler som har ett enormt inflytande över våra liv.

”Vi litar på system som inte är dugliga för den digitala tidsåldern. Vi måste reflektera över vårt beteende som digitala konsumenter. Med ett klick eller fingersvep lämnar vi ut vår tillitsförmåga till en algoritm”, är Botsmans budskap.

Algoritmer accelererar beteendet. Digitala verktyg kopplar ihop utbud och efterfrågan, skapar nätverk med kritisk massa och därmed nya marknader på sina plattformar. Varje köphändelse spåras och betygsätts så att användarna gradvis kan bygga upp ett förtroendekapital. 

Delningsekonomin tar över

Botsman lanserade begreppet delningsekonomi för sju år sedan i boken What’s mine is yours. Delningsekonomi bygger på ett paradigmskifte där det viktiga inte är att äga något utan att ta del av produkten i fråga.

Exempel på  delningsekonomi är Airbnb, en tjänst där man kan hyra ut sin bostad åt en turist eller affärsresande. Airbnbs beräknade omsättning gör bolaget till världens näst största inkvarteringstjänst trots att teknikbolaget inte äger några fastigheter.

Andra exempel är Spotify och Netflix. Spotify strömmar musik över webben mot en månadsavgift i stället för att sälja den som en cd skiva. Spotify värderas på börsen till 16 miljarder dollar. Och Netflix som tillhandahåller filmer och tv-serier on demand till en fast månandskostnad. Framgången med House of Cards saknar motstycke i branschhistorien. Netflix har ökat med 1600 procent på fem år och har 100 miljoner abonnemang i 190 länder.

Enligt Rachel Botsman har vi i dag kommit till en vägs ände. Det behövs reglering om nyttjandet av det digitala och myndighetstillsynen måste anpassas till en ny verklighet. Annars hotar de samhälleliga kontrollmekanismerna att bli föråldrade. Airbnb, Spotify och Netflix är utmärkta exempel.

När våra blickar aldrig möts

En annan paradoxal aspekt på betydelsen av förtroende inom det digitala.

I dag kommunicerar vi mer än någonsin, samtidigt som vi allt mer sällan möts som människor. I fascinationen över det nya och revolutionerande har digitaliseringens avigsidor ägnats mindre uppmärksamhet.

Vad händer i det mellanmänskliga rummet när våra blickar aldrig möts? Vad händer i våra relationer? Vad händer med oss när vi har många olika identiteter på nätet? Vem är vi då som människa, utanför nätet?

”Vart har den goda samtalskulturen tagit vägen? undrade biskop Irja Askola träffande in en avskedsintervju inför sin pensionering nyligen.

Eller som Rachel Botsman säger: Digitala verktyg borde användas för  att hjälpa oss fatta kvalitativt bättre beslut.

Förtroendet kräver friktion, långsamhet och eftertanke. Och det måste förankras i ett möte människa och människa emellan.

 

___________________________

Olav S Melin är ansvarig för samhälls- och medierelationer vid tankesmedjan Magma.

Läs mer: Tankesmedjan Magmas webbsidor