Arto Jääskeläinen: Mycket att tänka på när det gäller internetröstningen - nu ska det utredas 

 fi | sv

Röstningsförfarandet i Finland anses allmänt vara mycket välfungerande och lättillgängligt för väljarna. Den här uppfattningen fick stöd i en sammanställning som Statistikcentralen publicerade i slutet av november, "Finland bland de ledande i världen". Där ingår bland annat en internationell jämförelse från 2015, som baserar sig på studier vid Harvard och Sydneys universitet, om valens pålitlighet i olika länder. Finland och Danmark fick de högsta poängen av alla (86). Å andra sidan har vårt röstningsförfarande i den inhemska debatten klandrats för att vara gammalmodigt och det har framförts förslag om att övergå till internetröstning. Vårt samhälle håller på att digitaliseras inom olika områden och det anses att också röstningsförfarandet borde följa denna utveckling.

Internationellt sett är internetröstning i val fortfarande ovanligt och det verkar inte sannolikt att det skulle spridas särskilt snabbt. Den enda staten där internetröstning används i alla val är Estland, som är på plats sju i den nämnda jämförelsen med 79 poäng.

Hos oss meddelade statsminister Sipiläs regering den 24 oktober 2016 att man siktar på att ta i bruk internetröstning både i val och i folkomröstningar vid sidan av det nuvarande förfarandet. Utifrån denna riktlinje ska justitieministeriet nu framskrida stegvis. Det första steget är att sammanställa en förutredning under 2017. Arbetet ska utföras både i en parlamentarisk och i en teknisk arbetsgrupp.

Internetröstning innebär att de röstberättigade kan rösta i till exempel riksdagsval var som helst där de har internetanslutning. De behöver med andra ord inte ta sig till ett röstningsställe. Det skulle onekligen underlätta röstandet för dem som använder och kan använda internet. Mest skulle det gagna dem som är bosatta utomlands, men också dem som är på resa och för vilka närmaste röstningsställe ligger långt borta.

Skulle då internetröstningen ha någon inverkan på valdeltagandet? De småskaliga internationella erfarenheterna stöder inte antagandet att valdeltagandet ökar bara för att det är enkelt att rösta på webben.

Internetröstningen skulle minska valmyndigheternas arbete betydligt, till exempel logistiken och rösträkningen. Å andra sidan skulle valmyndigheternas IKT-uppgifter öka. Valsäkerheten skulle förbättras i och med att varje röst skulle räknas i rätt valdistrikt, kommun och röstningsområde. Det skulle inte längre uppstå problem med att tolka otydliga siffror på valsedlarna.

Att röstandet skulle bli enklare och valmyndigheternas arbete skulle minska är onekligen välkomna reformer. Men som motvikt till dessa finns det också många olösta frågor. De viktigaste är:

- Hur ska väljarnas valhemlighet och valfrihet garanteras när de röstar någon annanstans än under valmyndighetens vakande ögon, till exempel hemma?

- Hur kan man veta vem som verkligen röstar? Identifieringsmedlen kan till exempel överlåtas till någon annan - frivilligt, av tvång eller mot betalning.

- Kan röstandet bli en offentlig angelägenhet? Det är lätt att fota eller filma när man röstar och lägga upp det på webben.

- Går det att skydda ett elektroniskt röstningssystem mot cyberattacker och hur kan väljarna vara säkra på att deras röster sparas i systemet och räknas så som de avsett?

Eftersom valet måste genomföras en viss tidpunkt kunde en framgångsrik cyberattack ha allvarliga konsekvenser. Internetröstningen avviker på flera väsentliga sätt från andra webbtjänster: väljaren och hens röst får inte gå att koppla till varandra och man får inte rösta i val efter att tiden gått ut fastän förbindelsen skulle ha varit nere och sedan börjat fungera igen.

Många IT-experter har under den senaste tiden framfört mycket kritiska synpunkter om internetröstningens säkerhet och påpekat att det inte existerar helt säkra datasystem. De här synpunkterna måste respekteras och beaktas när internetröstningen utvecklas.

Det är viktigt att tänka på vad val egentligen handlar om när internetröstningen planeras. Resultatet av ett allmänt val är slutgiltigt och bindande. Valresultatet avgör vilka partier och kandidater som blir valda. Detta ställer särskilda krav på valet: de röstandes fria viljebildning måste tryggas, viljeyttringen (röstandet) måste vara hemligt och de röstandes vilja måste kunna klarläggas på ett felfritt sätt.

Det torde inte finnas några absoluta hinder för att ta i bruk internetröstning vid val. Men då måste vi acceptera följande omständigheter:

1. Valets natur förändras i grunden: det faller på väljarnas eget ansvar att trygga valhemligheten och valfriheten när de röstar, vilket i praktiken innebär att de inte kommer att tillgodoses för alla väljare. Man kommer inte att kunna vara totalt säker på vem som i sista hand avgett rösten.

2. Trots att systemet är det säkrast möjliga med tanke på datasäkerheten kan det krascha under pågående val till följd av en överbelastningsattack och det kan göras dataintrång. Det kan i sin tur leda till allt mer skepsis om valets pålitlighet, till fler besvär om valresultatet och sedan till nyval.

En grundförutsättning för ibruktagandet av internetröstning är i praktiken att man bedömer att fördelarna är viktigare än alla nackdelar. Det anser regeringen att de är och utgående från den linjedragningen fortskrider vi nu. Jag anser det emellertid ytterst viktigt att internetröstningen får ett brett politiskt och samhälleligt stöd, utöver regeringen, eftersom det skulle vara frågan om den största förändringen av vårt valsystem under hela dess 110 åriga historia.

Till sist: Också efter att internetröstningen tagits i bruk måste medborgarna kunna lita på valsystemet. Att bygga upp ett förtroende för internetröstning är kanske den främsta förutsättningen för att den ska kunna tas i bruk. Man kan försöka stärka förtroendet bland annat genom att bygga upp systemet från grunden med helt öppen källkod, som vem som helst kan granska. Jag tror att en av internetröstningens grundläggande egenskaper, trots alla tekniska innovationer, kommer att vara att väljarna helt enkelt bara måste lita på att det fungerar som lovat.

_______________________________________________________

Konsultativ tjänsteman Arto Jääskeläinen arbetar som valdirektör vid justitieministeriets enhet för demokrati, språk och grundläggande rättigheter