Jussi Mäkinen: Europarådet: rättsligt samarbete i över femtio år

Publiceringsdatum 5.7.2016 14.03 Blogg JM

Jussi Mäkinen: Europarådet: rättsligt samarbete i över femtio år

 fi | sv

I våras gjorde justitieministeriet en utredning som gällde deltagandet i Europarådets verksamhet. Frågor som utreddes var nyttan av kontinentens äldsta demokratiorganisation och på vilket organisationens arbete har förändrats under åren.

De ärenden som justitieministeriet har hand om hör till Europarådets kärnverksamhet: främjande av rättsstatsutvecklingen, tryggande av rättväsendets självständighet och oberoende, bekämpning av korruption samt ärenden som gäller fångvård, familjerätt, förvaltningsrätt, dataskydd och straffrätt

Därför var resultatet av utredningen ingen överraskning: Europarådet är fortfarande en central internationell aktör inom justitieministeriets verksamhetsområde, och det anses vara principiellt viktigt att förbinda sig till den gemensamma värdegrunden genom att delta i och stödja dess verksamhet.

Europarådet bildades 1949. På den tiden hade Europas utveckling redan i ett halvt sekel präglats av krig och totalitaristiska regimer. Europa behövde en organisation som skulle värna demokrati, rättsstatsprincipen och respekt för de mänskliga rättigheterna. Sedan organisationen bildades har det viktigaste instrumentet för att uppnå detta mål varit de bindande normer som enats om inom rådet samt övervakningen av att dessa normer iakttas i medlemsstaterna.

I dagens läge finns det drygt 200 bindande konventioner, och i fråga om de mest centrala konventionerna har det dessutom inrättats särskilda tillsynsorgan som övervakar iakttagandet. På detta sätt har man skapat ett unikt system för att värna de mänskliga rättigheterna och rättsstatsprincipen.

Idag har Europarådet 47 medlemsländer, bland dem alla 28 EU-medlemsstater. Av de europeiska staterna är enbart Vitryssland och Kosovo inte medlemmar i Europarådet. Att en så stor andel av de europeiska länderna är företrädda i Europarådet ger dess verksamhet ett betydande mervärde. Rådet erbjuder medlemsstaterna ett forum för att diskutera och utbyta tankar om aktuella frågor samt att skapa kontakter. I många ärenden som omfattas av justitieministeriets verksamhetsområde är Europarådet ett värdefullt forum, i synnerhet när det gäller andra än EU-länder, med vilka man annars skulle vara tvungen att skapa särskilda kontakter eller bilaterala samarbetsformer.

Fokusen allt mer på verkställigheten av konventionerna

Trots att det stora antalet medlemmar har stärkt organisationens roll som diskussionsforum, har det samtidigt gjort det svårare att enas om den gemensamma värdegrunden. Ju fler medlemsstater organisationen har, desto mer skillnader finns det i staternas värderingar när det gäller centrala demokrati- och människorättsfrågor. Delvis av denna anledning har man i organisationens arbete under den senaste tiden allt mer fokuserat på att fastställa rekommendationer och riktlinjer som inte är rättsligt bindande i stället för att enas om bindande konventioner som baserar sig på ett allmänt samförstånd mellan medlemsstaterna. Fokusen ligger allt mer på att trygga verkställigheten av de tidigare konventionerna och på att övervaka iakttagandet av skyldigheterna enligt dem.

Eftersom Europarådet i dagens läge omfattar ett så stort antal olika stater, finns det en viss asymmetri i fråga om medlemsstaternas rättsstatsutveckling. Grovt taget kan det talas om en indelning mellan de nyare medlemsstaterna och de redan etablerade demokratierna. Å andra sidan har den senaste tidens händelser i Europa visat att det finns hot mot Europarådets grundläggande värderingar även i de etablerade demokratierna.

På grund av skillnaderna i rättsstatsutvecklingen tjänar organisationens redogörelser, rekommendationer och andra instrument medlemsstaterna på olika sätt. Förutom direkta lagstiftningskonsekvenser har resultatet av Europarådets verksamhet allt oftare varit praktiska anvisningar, bättre insikter i de andra medlemsstaternas rättsliga system och hur väl våra egna system fungerar, en tydligare uppfattning om Finlands referensgrupp samt viktig och jämförbar internationell statistik.

Verksamheten har ändrats på många sätt sedan Finland i början av 1960-talet fick observatörsstatus i Europarådets rättsliga samarbete och efter att Finland 1989 blev fullvärdig medlem av Europarådet, men arbetet är fortfarande viktigt. Trots att arbetet kan anses vara nyttigt och ha goda mål finns det dock skäl att noga överväga i vilken mån man deltar i verksamheten: på grund av de knappa resurserna, såväl i medlemsstaterna som på organisationsnivå, är det allt viktigare att prioritera och effektivisera de olika åtgärderna.

Viktigt att upprätthålla dialogen

Europarådet har fortfarande mycket att göra och just nu står organisationens grundläggande värderingar inför större utmaningar än kanske någonsin förut. Flyktingskrisen och dess rättsliga verkningar, den ökade hatretoriken och intoleransen, bekämpningen av terrorism och våldsam radikalisering och kränkningarna av rättsstatsprincipen i Europarådets medlemsstater har lyft fram behovet av en bredbasig organisation som trots stridigheter - eller just på grund av dem - kan upprätthålla en dialog mellan olika sidor.

Europa tycks fortfarande behöva en organisation som värnar demokrati, rättsstatsprincipen och respekt för de mänskliga rättigheterna.

________________________________________________

Jussi Mäkinen arbetar vid justitieministeriets lagberedningsavdelning som sekreterare för internationella ärenden vid enheten för allmänna internationella ärenden och EU-frågor.

JM Oikeusblogi