Jyrki Määttä: Den fortsatta utvecklingen av tingsrättsnätverkets struktur syftar till att trygga tillgången till rättsskydd och högklassig rättskipning

 fi | sv

Vi är inne på den andra dagen av jubileumsåret för Finlands självständighet när jag inleder mitt arbete som projektchef vid projektet för att utveckla tingsrättsnätverket. Min första arbetsvecka med tingsrätternas strukturreform har varit fartfylld. Jag riktar min blick från mitt tidigare arbete som tingsdomare och avdelningschef till alla de ändringar som skett och pågår i verksamhetsmiljön. Jag inser att mycket återstår att göra.

I reformen föreslås det att Finland fr.o.m. den 1 januari 2019 ska ha 20 tingsrätter i stället för nuvarande 27. Antalet verksamhetsställen ska minskas från nuvarande 57 till 36 och även personalantalet vid tingsrätterna minskas med flera tiotals årsverke. Regeringens proposition med förslag till ändring av domstolslagen och vissa andra lagar avses bli överlämnad till riksdagen inom den närmaste framtiden, och riksdagen har den slutliga beslutanderätten när det gäller reformen och dess innehåll.

Även andra projekt för att utveckla rättsvården och lagstiftningsreformer pågår. Av dessa kan nämnas planerna på att koncentrera behandlingen av summariska tvistemål till vissa tingsrätter och projektet för att utveckla ärende- och dokumenthanteringen inom åklagarväsendet och vid de allmänna domstolarna. Under de närmaste åren har vi en utmärkt möjlighet att bygga upp en stark grund för den framtida rättskipningen.

Det är bra att komma ihåg att det övergripande målet för alla ovan nämnda projekt är att trygga en kompetent, effektiv och modern rättsvård. Därför ska fokusen av utvecklingsarbetet inte ligga på den externa strukturen utan på tingsrätternas interna processer och sätt att tänka samt de faktorer som påverkar rättskipningens kvalitet.

Den externa strukturen är naturligtvis också av betydelse. Strukturen måste ändras för att målen som ställts för reformen kan uppnås. Genom att bilda större tingsrätter strävas det efter att fördela arbetsmängden och resurserna på ett jämnare sätt och öka rättskipningens styrka. När antalet verksamhetsställen skärs ner är det också möjligt minska de satsningar som behövs för att möjliggöra elektroniska rättegångar och för att trygga säkerheten på sammanträdesställena. Strukturreformen syftar också till att möta de sparkrav som ställts för förvaltningsområdet.

Inskränkandet av tingsrättsnätverket väcker oro. På många orter, inom olika samfund och bland de anställda hos tingsrätterna har man uttryckt oro för tillgången till rättsskydd, förverkligandet av de språkliga rättigheterna, betydligt längre arbetsresor och hur man anpassar sig till en ny arbetsgemenskap. Eftersom personalbehovet minskar är speciellt de tjänstemän som har ett tidsbundet tjänsteförhållande oroliga för om deras arbete kommer att fortsätta. Det är väsentligt att ta itu med dessa frågor i det fortsatta arbetet. Det ska ses till att medborgarnas möjligheter att få sina ärenden behandlade vid rättegång och tillgång till rättskydd inte försämras utan i själva verket förbättras.

I det fortsatta arbetet är det i första hand fråga om på vilket sätt det oberoende domstolsväsendet i samarbete med andra aktörer inom rättsvårdsområdet lyckas genomföra strukturreformen. En tydlig målbild förbättrar möjligheterna att lyckas. Under det självständiga Finlands andra århundrade ska vi ha ett tingsrättsnätverk som möjliggör kompetenta, effektiva och moderna rättegångar.

Våra föregångare har utvecklat Finland till en rättsstat. En rättstat ska ha ett fungerande rättväsende som tryggar vars och ens rättskydd. Reformen av tingsrättsnätverkets struktur syftar för sin del till att trygga tillgången till rättsskydd och högklassig rättskipning. Vi gör vår del här och nu. Vi gör det tillsammans!

_________________________

Jyrki Määttä arbetar vid justitieförvaltningsavdelningen som projektchef för projektet som utvecklar tingsrättsnätverket. Hans tjänstställe är i Brahestad.