Kari Kiesiläinen: Domstolsväsendet under 2020-talet: fungerande strukturer, smidigare processer och digital behandling

fi I sv

Domstolarna har till uppgift att göra korrekta och motiverade avgöranden inom en rimlig tid och till skäliga kostnader. Ändringarna i omvärlden, såsom digitalisering, globalisering och den allt mer komplexa juridiska verksamhetsmiljön till följd av dem, ökar trycket på domstolarnas verksamhet och deras personal. Också det rådande statsfinansiella läget och de allt knappare resurserna sätter press på domstolarnas verksamhet.

Även karaktären av en rättegång håller på att ändras, eller har redan till vissa delar ändrats, i takt med digitaliseringen. En rättegång är inte längre bunden till en ort på samma sätt som förr, utan parterna i en rättegång kan delta i den trots att de fysiskt befinner sig på olika platser. De pågående projekten (AIPA och HAIPA) som dels handlar om att möjliggöra smidigare rättegångar och dels om att utveckla domstolarnas ärendehantering, kommer att medföra genomgripande ändringar i det arbete som görs vid domstolarna. I och med projekten övergår domstolarna till ett elektroniskt arbetssätt och nya verksamhetsmodeller.

Från och med ingången av 2019 är antalet tingsrätter 20 istället för nuvarande 27. Samtidigt minskar antalet verksamhetsställen till 36.  Med reformen tryggas medborgarna även i fortsättningen domstolstjänster när de behöver sådana. Reformen syftar till att säkerställa att verksamheten vid alla tingsrätter håller en jämn och hög kvalitet. Målet är att domstolsväsendets resurser och personalens kompetens ska kunna användas effektivare.

Elektroniska tjänster, videokontakter och lagstiftningsändringar har redan minskat och kommer ytterligare att minska ärenden som måste skötas personligen vid domstolarna. Möjligheterna som digitaliseringen fört med sig utnyttjas fullt ut. Elektroniska rättegångar utvecklas genom att öka användningen av videolänkar och genom att utrusta rättssalarna med modern teknisk apparatur. Även andra moderna sätt att sköta ärenden utvecklas. Möjligheterna att utnyttja statens samservice utreds. Elektroniska rättegångar har redan prövats vid olika domstolar och erfarenheterna av detta har varit mycket positiva.

Reformen har ett nära samband med centraliseringen av behandlingen av summariska tvistemål och en regeringsproposition om detta behandlas av riksdagen. I fortsättningen ska dessa ärenden behandlas vid nio tingsrätter: Birkalands tingsrätt, Egentliga Finlands tingsrätt, Helsingfors tingsrätt, Kymmenedalens tingsrätt, Lapplands tingsrätt, Uleåborgs tingsrätt, Ålands tingsrätt, Österbottens tingsrätt och Östra Nylands tingsrätt. En ökning av e-tjänster spelar också här en central roll: företag som bedriver s.k. yrkesmässig indrivningsverksamhet förpliktigas till elektronisk kommunikation.

Förutom strukturreformerna bereds även ett flertal reformer som hänför sig till rättegångsförfarandet och som syftar till att utveckla domstolarnas verksamhet. Regeringens proposition med förslag till att förenkla rättegångsprocesserna har överlämnads till riksdagen. Genom att förenkla rättsprocesserna ges domstolarna möjlighet att koncentrera sig på sina kärnuppgifter. Därtill ska domstolarnas behandlingstider göras kortare bl.a. genom att bestämmelserna om domstolarnas sammansättning görs mer flexibla. Även möjligheterna till användning av videolänk ökas. Detta är nödvändigt med beaktande av de ovan beskrivna strukturella reformerna.

Även förvaltningsprocessen ska revideras. Lagstiftning som gäller denna ska också antas inom den närmaste framtiden. En av de viktigaste reformerna är att göra högsta förvaltningsdomstolen till en äkta prejudikatdomstol genom att utvidga systemet med besvärstillstånd till att i regel omfatta alla ärenden.

Ett projekt som är av stor betydelse för domstolsväsendet är inrättandet av ett domstolsverk. I nuläget har det i sig inte förekommit några problem. Domstolsväsendet fungerar bra i vårt land och det oberoende som tryggats domstolarna i grundlagen uppfylls även i praktiken och förtroendet för domstolarnas verksamhet är högt.

Möjligheterna att utveckla domstolsväsendets centralförvaltning har dock diskuterats länge i Finland, åtminstone i 15 år. I merparten av de europeiska länderna är domstolsväsendets förvaltning åtskild från justitieministeriet. Även enligt internationella rekommendationer ska domstolsväsendets förvaltning ordnas på ett sätt som framhäver strukturellt oberoende och så att oberoendet tydligt framgår för utomstående. Att inrätta ett verk skulle också på nationell nivå vara enligt principerna för utvecklingen av den statliga centralförvaltningen.

I vårt land har vi alltså väntat länge på ett domstolsverk – och nu är det äntligen på kommande: Minister Häkkänen har tillsatt ett projekt som ska sköta inrättandet av verket så att det ska kunna inleda sin verksamhet 2020. Målet med reformen är att organisera domstolarnas centralförvaltning på ett sätt som betonar domstolarnas oberoende ställning, främjar en effektiv skötsel av förvaltningsuppgifterna och stärker en hög kvalitet i domstolarnas rättsskipningsverksamhet och rättssäkerheten. Avsikten är att en regeringsproposition om domstolsmyndigheten ska överlämnas till riksdagen under vårsessionen 2018. Om myndighetens placering beslutas enligt lagstiftningen om regionalisering.

Vi lever således i en väldigt intressant tid. Förändringar är på kommande såväl i domstolsväsendet som vid justitieministeriet. Låt oss tillsammans värna om rättssäkerheten även i framtiden.

_______________________________________

Skribenten Kari Kiesiläinen är avdelningschef vid justitieförvaltningsavdelningen, justitieministeriet.