Sinikka Keskinen: Alla olika, alla lika – Är det nu det blir verklighet? 

 fi | sv

Slagordet i rubriken var en gång i tiden kännetecknet för en europeisk kampanj för likabehandling. Kampanjen hade som mål att öka den ömsesidiga respekten mellan olika människor och att främja erkännandet av lika människovärde. Numera handlar det om att acceptera mångfald och att ge alla lika möjligheter och rätt att bli bemötta på ett icke-diskriminerande sätt.

Syftet med den nya diskrimineringslagen som trädde i kraft i början av året är att ge ett likvärdigt skydd mot diskriminering, oberoende av diskrimineringsgrund och levnadsområde. En god lagstiftning är en grundförutsättning för att likabehandlingen ska förverkligas, men därtill krävs det en hel del andra åtgärder för att uppnå de mål som uppställts i lagen: ökande av medvetenheten, kännedom och kunskap om fullgörandet av skyldigheterna i lagen och effektiv tillsyn.

Dessutom behövs en vilja att förbättra möjligheterna för i synnerhet de människor och grupper som befinner sig i en mindre gynnsam ställning och riskerar att bli utsatta för diskriminering. Genomförandet av lagen kräver också uppföljning av hur likabehandlingssituationen och attitydklimatet utvecklas samt åtgärder för att främja goda förhållanden mellan olika befolkningsgrupper.

Beredningen av den nya diskrimineringslagstiftningen har pågått i flera år under ledning av justitieministeriet. Diskrimineringsombudsmannen och diskriminerings- och jämställdhetsnämnden som finns i anslutning till justitieministeriet samt arbetarskyddsförvaltningen som verkar inom social- och hälsovårdsministeriets förvaltningsområde ansvarar som självständiga myndigheter för övervakningen av lagens iakttagande. Den verksamhet som siktar på att främja likabehandlingen samordnas på statsrådsnivå vid justitieministeriet. Samma gäller verkställandet av ett system för övervakning av diskriminering.

Seminarier och kampanjer på kommande

Eftersom skyldigheten att främja likabehandling berör en omfattande grupp aktörer, och diskrimineringsförbudet olika ålders- och minoritetsgrupper samt personer som befinner sig i olika livssituationer, behövs mångsidiga sätt och åtgärder för att öka kännedomen om lagens innehåll.

Det första seminariet kring den nya lagstiftningen ordnas i samarbete med Människorättscentret i början av februari. Det verkar finnas en hel del intresse och informationsbehov kring frågan, eftersom seminariet som ordnas i Lilla parlamentets auditorium blev fullbokat på ett par dagar. Redan tidigare har man ordnat mindre utbildningar riktade bland annat till domare, åklagare, polisen och frivilligorganisationers ledningar.

Motsvarande utbildningar kommer att ordnas även i fortsättningen. På agendan står dessutom omarbetning av de handböcker som utarbetats som stöd för likabehandlingsplaneringen, information på flera olika sätt och utarbetande av olika typer av broschyrer. Även företag kommer att få eget material för likabehandlingsplaneringen.

Europeiska unionens finansieringsinstrument har redan under en längre tid erbjudit möjlighet att skaffa tilläggsresurser för att främja likabehandling och förebygga diskriminering. I Finland har flera olika projekt genomförts i samarbete mellan flera ministerier och olika frivilligorganisationer. Bland samarbetsparterna kan nämnas handikapporganisationer, sameorganisationer, romorganisationer, medlemsorganisationer i Seta och invandrarorganisationer.

Avsikten är att justitieministeriet i framtiden söker projektfinansiering och ordnar i samarbete med ovannämnda aktörer bland annat kampanjer, konferenser, forskning, publikationer och utbildningsprogram i anslutning till icke-diskriminering. Ett bra exempel på kampanjer som tidigare ordnats med god framgång är i mitt tycke kampanjen "Meijän puolue", som riktade sig till unga och byggde på ledande rap-artisters uppträdanden i syfte att bryta fördomar om romer.

Justitieministeriet kommer även att utveckla sin egen verksamhet i syfte att främja likabehandling. Situationen gällande likabehandling och de nuvarande främjande åtgärderna kommer att bedömas vid ministeriet och inom hela förvaltningsområdet. Avsikten är att i detta sammanhang identifiera viktiga frågor som ska betonas vid omarbetningen av likabehandlingsplanerna.

______________________________

Sinikka Keskinen har lett inrikesministeriets likabehandlingsteam sedan 2008. I början av 2015 övergick personalen i teamet till justitieministeriets enhet för demokrati, språk och grundläggande rättigheter.