Politiken för de grundläggande och mänskliga rättigheterna

Statsrådets politik för de grundläggande och mänskliga rättigheterna baserar sig på redogörelsen om de mänskliga rättigheterna och den nationella handlingsplanen för grundläggande och mänskliga rättigheter. I redogörelsen om de mänskliga rättigheterna fastställs långsiktiga riktlinjer för verksamheten i fråga om de grundläggande och mänskliga rättigheterna. Den nationella handlingsplanen för grundläggande och mänskliga rättigheter innehåller för sin del konkreta åtgärder för att främja förverkligandet av de grundläggande och mänskliga rättigheterna.    

Redogörelsen om de mänskliga rättigheterna 2014

I redogörelsen om de mänskliga rättigheterna (SRR 6/2014) utvärderades såväl den internationella människorättsverksamheten som genomförandet av grundläggande och mänskliga rättigheter i Finland. Redogörelsen grundade sig på bedömningar av de tidigare redogörelserna (2004 och 2009) och utredningarna (1998 och 2000) om de mänskliga rättigheterna samt genomförandet av handlingsplanen för grundläggande och mänskliga rättigheter 2012-2013. 

I redogörelsen om de mänskliga rättigheterna år 2014 framhölls i synnerhet fyra teman: att bekämpa hatretorik som begränsar yttrandefriheten, att främja likabehandling av personer som tillhör sexuella minoriteter eller könsminoriteter, att tillgodose rättigheterna för personer med funktionsnedsättning samt att verkställa ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter. Redogörelsens 34 handlingslinjer för utvecklingen innehöll nya eller förestående mål för statsrådets verksamhet för grundläggande och mänskliga rättigheter.

Enligt redogörelsens handlingslinjer bör man under nästa regeringsperiod utarbeta Finlands andra nationella handlingsplan för grundläggande och mänskliga rättigheter.

Nationell handlingsplan för grundläggande och mänskliga rättigheter 2017-2019

I Finlands andra handlingsplan för grundläggande och mänskliga rättigheter 2017-2019  anges prioriteringarna för Finlands politik för grundläggande och mänskliga rättigheter under innevarande regeringsperiod. 

Dess syfte är att iaktta grundlagens bestämmelse om att det allmänna ska se till att de grundläggande fri- och rättigheterna och de mänskliga rättigheterna tillgodoses. Målet med åtgärderna i handlingsplanen är att ingripa i upptäckta problem med de grundläggande och mänskliga rättigheterna och att komplettera det arbete inom olika politiska sektorer som främjar dessa rättigheter.  Syftet med handlingsplanen är dessutom att skapa en enhetlig nationell och internationell politik för grundläggande och mänskliga rättigheter.

I enlighet med en oberoende utvärdering av statsrådets första nationella handlingsplan för grundläggande och mänskliga rättigheter (2012–2013) och rekommendationer från riksdagens grundlagsutskott fokuserar handlingsplanen på att inom vissa fokusområden främja de grundläggande och mänskliga rättigheterna. I handlingsplanen prioriteras fostran och utbildning i grundläggande och mänskliga rättigheter, jämlikhet, självbestämmanderätt samt grundläggande rättigheter och digitalisering. I handlingsplanen ingår sammanlagt 43 åtgärder som fördelas mellan samtliga ministeriers förvaltningsområden.

Den rättsliga grunden för handlingsplanen utgörs av de i grundlagen tryggade grundläggande fri- och rättigheterna, de av Finland ratificerade internationella och regionala människorättskonventionerna samt Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna. Vid beredningen av handlingsplanen har särskild hänsyn tagits till handlingslinjerna i människorättsredogörelsen 2014, de rekommendationer som tillsynsorganen för de internationella människorättskonventionerna har gett Finland, riktlinjerna i regeringsprogrammet, de högsta laglighetsövervakarnas och specialombudsmännens synpunkter samt de problem som förts fram av medborgarorganisationer. Vid beredningen av handlingsplanen betonades vikten av en öppen dialog med intressentgrupperna och två omfattande samråd ordnades under beredningen.

För beredningen svarade statsrådets nätverk av kontaktpersoner för grundläggande och mänskliga rättigheter som tillsatts av justitieministeriet. Nätverket ska också följa genomförandet av handlingsplanen.

Exempel på åtgärder som ingår i handlingsplanen

  • Hos tjänstemän vid statsrådet ska kunnandet om grundläggande och mänskliga rättigheter stärkas genom att utbildningen utvecklas bland annat som en del av introduktionsprogrammet för nya tjänstemän och den utbildning som fås i lagstiftning. För tjänstemän som sköter ärenden som gäller samer ordnas det en grundkurs i samiskhet. Kompletterande utbildning ska även riktas till grundskollärare, och delaktighet ska främjas i skolorna som en del av genomförandet av de nya läroplanerna.
  • Jämlikheten i arbetslivet ska utvecklas genom information och utbildning som fäster uppmärksamhet vid diskriminering i arbetslivet, bland annat i samband med rekrytering. Genom Trust-projektet ska det utvecklas verksamhetsmodeller för att främja goda relationer mellan befolkningsgrupper och hitta lokala samarbetsmodeller i synnerhet på orter som tar emot asylsökande. Invandrares övergång till utbildning och arbetslivet ska påskyndas genom olika försök.
  • Det ska utvecklas straffrättsliga medel för att motarbeta hatretorik, men hatretorik ska också motarbetas och förebyggas med hjälp av kulturverksamhet och ungdomsarbete. Personer som arbetar bland unga ska utveckla sina färdigheter att förebygga och motarbeta hatretorik och rasism.
  • Självbestämmanderätten för social- och hälsovårdens klienter och patienter ska stärkas genom att förnya lagstiftningen.
  • Självbestämmanderätt ska främjas också bl.a. i förhållande till fysisk integritet. Bland åtgärderna ingår exempelvis bättre tjänster för offer för sexuellt våld i och med att det inrättas ett stödcenter som erbjuder akutvård för våldtäktsoffer.
  • I digitaliseringen främjas tillgodoseendet av de grundläggande fri- och rättigheterna bland annat genom projektet AUTA, där man söker en ny riksomfattande verksamhetsmodell för att stödja kunderna i användningen av digitala tjänster. Åtgärder som främjar jämlikhet och tillgänglighet ska vidtas för att förbättra olika befolkningsgruppers möjligheter att använda elektroniska tjänster. Sådana grupper är exempelvis äldre personer, skolelever och personer med funktionsnedsättning.