Jyrki Määttä: Rationell rättskipning - Projektet för utveckling av tingsrättsnätverket framskrider

 fi | sv

Domstolarnas verksamhetsmiljö och arbetssätt förändras i snabb takt. Kvalitetskraven på rättskipning i första instans ökar hela tiden. Ramarna för statsfinanserna är strama. Dessa är orsakerna till behovet att reformera tingsrättsnätverkets struktur och centralisera behandlingen av vissa ärendegrupper 2019.

I reformerna omstruktureras tingsrätterna, tingsrätternas verksamhetsställen och de ärenden som behandlas vid dem på ett så rationellt sätt som möjligt. På så sätt försöker man stödja tingsrätternas verksamhet, säkerställa tillräckliga personalresurser för rättskipning i framtiden och bemöta de sparkrav som ställts för förvaltningsområdet.

Målet är ett effektivt tingsrättsnätverk som kan trygga ett jämlikt och högklassigt rättsskydd i en allt mer krävande rättslig miljö. Målet kan nås genom hög kompetens och de färdigheter som fås i praktiskt arbete. Därför behöver vi hela tiden sakkunnig personal som är motiverad att utbilda sig. Därför behöver vi en struktur som skapar allt bättre förutsättningar för kompetensledning, tillräcklig specialisering och starkt kollegialt stöd. Detta möjliggör en rationell och skicklig rättskipning i en allt mer komplex rättslig miljö.

En skicklig lagtillämpare kan utan att tröttna på sitt arbete och utan att skynda sig för mycket förkorta längden på rättegångar och minska deras kostnader. Detta gäller också andra lagtillämpare än domare. För att medborgarnas rättsskydd ska kunna förverkligas krävs rationell lagtillämpning och rättskipning.

Vid ingången av 2019 sker en organisatorisk sammanslagning vid totalt 13 tingsrätter. Dessa har tagit itu med uppgiften och passat på tillfället beundransvärt bra. Varje lokalt projekt för sammanslagning har planerats väl och genomförts noggrant. På några håll sker genomförandet i etapper eftersom lokalarrangemangen tar sin tid.

Planeringsarbetet inom projekten för sammanslagning har bidragit till att uppdatera tänke- och arbetssätten till 2020-talet. Ett exempel på detta är tingssekreterarnas teamarbete som efter olika försök har tagits i bruk i stället för den traditionella modellen där domare och tingssekreterare fungerar som arbetspar.

Genomförandet av strukturreformen har framskridit i jämn takt vid tingsrätterna. För detta får man tacka tingsrätternas ledning och personal som har mött den delvis svåra förändringen på ett exemplariskt sätt.

Reformarbetet och andra uppgifter slutar inte vid årsskiftet. Efter genomförandet bör man följa upp och utvärdera förändringen, göra nödvändiga förbättringar och etablera den lyckade förändringen i tingsrätternas verksamhet. Dessutom står följande ändring redan för dörren när de lagstiftningsändringar som gäller centralisering av behandlingen av summariska tvistemål träder i kraft den 1 september 2019.

I genomförandet och uppföljningen av reformerna bör särskild uppmärksamhet fästas vid den regionala tillgången till rättsskydd, tillgodoseendet av de språkliga rättigheterna, de ekonomiska konsekvenserna och utbudet av rättsliga tjänster. På så sätt säkerställer man en jämlik och verklig tillgång till rättsskydd.

--------------------------------------------------------------

Skribenten är projektchef för projektet för utveckling av tingsrättsnätverket