Hoppa till innehåll
Media

Hur ska man lotsa Finland i ett osäkert världsläge? Ministeriernas framtidsöversikt ger beslutsfattarna vägledning

arbets- och näringsministerietfinansministerietförsvarsministerietinrikesministerietjord- och skogsbruksministerietjustitieministerietkommunikationsministerietmiljöministerietsocial- och hälsovårdsministerietstatsrådets kommunikationsavdelningundervisnings- och kulturministerietutrikesministeriet
Utgivningsdatum 12.9.2022 10.02
Pressmeddelande

Den utdragna covid-19-pandemin, Rysslands invasion av Ukraina och de tilltagande klimatförändringarna skapar osäkerhet om framtiden i Finland och världen över. I ett osäkert läge är det svårt att fatta beslut. Finland går till riksdagsval våren 2023, och det nya regeringsprogrammet ska fastställa riktlinjer för politiken under de närmaste åren.

För att hjälpa de kommande beslutsfattarna publicerar ministerierna en gemensam framtidsöversikt, som ger både en heltäckande bild av nuläget och insikter i hur problemen kan lösas. Översikten publiceras för första gången i form av en e-publikation som det är lätt att bläddra i utifrån olika teman eller med hjälp av en avancerad sökfunktion.

Under de kommande åren kommer vår omvärld att föra med sig många slags problem som vi måste kunna reagera på snabbt och med beaktande av konsekvenserna på lång sikt. Det internationella läget är politiskt och ekonomiskt instabilt och vår säkerhetspolitiska miljö genomgår en djupgående förändring. Rysslands invasion av Ukraina har ökat spänningarna mellan stormakterna och försvagat förutsättningarna för och effekterna av det regelbaserade internationella systemet och det multilaterala samarbetet. Samtidigt är det klart att de allt svårare globala problemen inte går att hantera utan ett starkt internationellt samarbete. Finlands viktigaste politiska och ekonomiska referensram är Europeiska unionen, och som medlem av unionen utövar vi effektivt inflytande även på våra yttre förbindelser.

Klimatförändringarna och förlusten av biologisk mångfald har identifierats som de globalt sett mest betydande hoten som försvagar de grundläggande livsvillkoren. Effekterna av klimatförändringarna syns redan i Finland exempelvis i form av extrema väderfenomen och utarmning av den biologiska mångfalden. Effekterna berör alla sektorer och aktörer i samhället. Dessutom ökar de risken för problem med livsmedels- och vattenförsörjningen och för pandemier. Efterfrågan på naturresurser ökar samtidigt som vi överkonsumerar dem, försöker frigöra oss från kritiska importberoenden och priserna stiger. Därför accentueras behovet av att effektivisera den cirkulära ekonomin och användningen av råvaror, ersätta produkter och energiformer med förnybara och ta fram lösningar för den gröna omställningen.


De ekonomiska utsikterna för den närmaste framtiden har blivit dystrare efter Rysslands invasion av Ukraina. På grund av invasionen blev västländerna tvungna att införa ekonomiska sanktioner mot Ryssland, som landet har svarat på genom att införa egna sanktioner. Till följd av kriget har energi-, råvaru- och livsmedelspriserna börjat stiga kraftigt. Inom den närmaste framtiden behövs det lösningar som tryggar de offentliga finansernas hållbarhet, förutsättningarna för ekonomisk tillväxt och välfärdssamhället.

På längre sikt baserar sig ekonomisk tillväxt och höjning av levnadsstandarden på att arbetsproduktiviteten ökar: jämfört med konkurrentländerna har produktivitetstillväxten i Finland varit svag under de senaste åren. Produktiviteten kan ökas bland annat genom satsningar på kunnande, högklassig forskning, utbildning och innovationsförmåga. Utbildningsnivån i Finland släpar emellertid efter jämfört med de viktigaste konkurrentländerna, och den relativa kompetensnivån har försämrats. Finlands FoU-utgifters andel av bruttonationalprodukten har hållits under tre procent även om målnivån är fyra procent.

Digitaliseringen erbjuder gott om möjligheter att öka produktiviteten och välfärden och främja den gröna omställningen. Tekniska genombrott och många sociala innovationer är beroende av att utvecklarna har tillgång till tillförlitliga öppna data som kan utnyttjas i bred omfattning. De möjligheter som digitaliseringen erbjuder kan utnyttjas på ett säkert och tillförlitligt sätt om lagstiftningen är uppdaterad och cybersäkerheten har tryggats.

Balansen i de offentliga finanserna har en stark koppling till vårt välfärdssamhälles framtid. En viktig fråga med tanke på detta är befolkningstillväxt, som både befolkningspolitiken och migrationspolitiken kan bidra till. Den relativa andelen personer i arbetsför ålder i Finland minskar i och med att befolkningen åldras och de unga åldersklasserna minskar. Bristen på kompetent arbetskraft utgör ett betydande hinder för tillväxt. I Finland behövs det allt mer arbetskraft från utlandet. Finland och Europa konkurrerar om de bästa experterna med resten av världen. Det finns en risk att ojämlikheten i fråga om inkomster, hälsa och utbildning ökar. Även den regionala differentieringen har ökat.

Ministeriernas prioriteringar i framtidsöversikten:

Social- och hälsovårdsministeriet

  • Den ökande ojämlikheten ska stoppas genom stöd till människornas välbefinnande och regionernas livskraft.
  • Verkningsfulla och jämlika social- och hälsovårdstjänster ska tryggas samtidigt som tillgången till social- och hälsovårdspersonal säkerställs.
  • Sysselsättningen och delaktigheten ska ökas genom en reform av systemet för social trygghet.
  • Konsekvenser för välbefinnandet och ekonomin, ekologisk hållbarhet och jämställdhet ska beaktas i allt beslutsfattande.

Undervisnings- och kulturministeriet

  • Det ska göras insatser för att stärka och förnya utbildningen, forskningen och kulturen i syfte att trygga en socialt, ekonomiskt och ekologiskt hållbar tillväxt.
  • Utbildningsnivån höjs, satsningar görs på grundläggande färdigheter och kontinuiteten i utbildningen stärks. Hälften av ungdomarna ska vara högutbildade i början av 2030-talet. Examensutbildning för vuxna riktas till en höjning av utbildningsnivån. FoU-finansieringen höjs till fyra procent av bruttonationalprodukten.
  • Jämlika bildningstjänster tryggas. Strukturerna för anordnandet av bildningstjänster förnyas och den finansiering som beaktar skillnaderna i servicebehov utvidgas. Lagstiftningen om småbarnspedagogik, förskoleundervisning och grundläggande utbildning och lagen om finansiering av undervisnings- och kulturverksamhet revideras.

Miljöministeriet

  • Finland är klimatneutralt och har hejdat förlusten av biologisk mångfald och nedsmutsningen: Tidsperspektivet för beslut är begränsat.
  • Den gröna omställningen utgör grunden för tillväxt: En lösning på klimat- och naturkrisen kräver betydande investeringar i grön omställning och cirkulär ekonomi och en förändring i användningen av naturresurser. 
  • Livsmiljön och nya lösningar bidrar till en smidig vardag i alla livssituationer: Det finns tillräckligt med bostäder för olika befolkningsgrupper och de motsvarar invånarnas behov.
  • Det samhälleliga beslutsfattandet styr oss mot en grön omställning: Omställningen förutsätter att det samhälleliga beslutsfattandet är konsekvent. 
  • Jord- och skogsbruksministeriet    
  • Att trygga självförsörjningen och en livskraftig landsbygd är en viktig del av den övergripande säkerheten.
  • Hållbar tillväxt och välfärd uppnås genom att främja naturens bärkraft.
  • Geografisk information av hög kvalitet möjliggör digitalisering och ny affärsverksamhet.

Arbets- och näringsministeriet

  • Mångsidiga satsningar på forskning, utveckling och innovation: -    Den offentliga sektorns och företagens satsningar på forskning och utveckling ska höjas till fyra procent av bruttonationalprodukten före 2030.
  • En sysselsättningsgrad på 80 procent som mål – kunnande i fokus.
  • Försörjningsberedskapen och självförsörjningen i fråga om energi ska tryggas när världsekonomins värdekedjor är under stor förändring.

Kommunikationsministeriet

  • Finland ska förbättra sin internationella tillgänglighet och sin logistiska ställning.
  • Utvecklingen av ett utsläppsfritt trafiksystem som möjliggör investeringar förutsätter att finansieringen och beskattningen av trafiken reformeras. Den parlamentariskt överenskomna kunskapsbaserade trafiksystemplaneringen (Trafik 12) ska stärkas ytterligare.
  • Det ska skapas en fungerande marknad för trafiktjänster, och basservicen inom trafiken ska tryggas.
  • Investeringarna i digitalisering, dataekonomi och cybersäkerhet ska utökas och utvecklingen av sektorsövergripande lednings- och verksamhetsmodeller fortsätta.

Finansministeriet

  • Stärkandet av de offentliga finanserna kräver bättre förutsättningar för ekonomisk tillväxt, val mellan utgiftsposter och tryggande av skatteutfallet.
  • En framgångsrik grön omställning kräver effektiv ekonomisk styrning. 
  • Ett fungerande och tryggt samhälle behöver en effektiv offentlig förvaltning som har förmåga att förnya sig och som genom öppenhet bidrar till förståelse för svåra beslut.
  • En människoorienterad digitalisering som skapas med hjälp av automatisering kräver betydande förändringar i samhällets verksamhetsmodeller och bättre utnyttjande av information.

Justitieministeriet

  • Rättsstaten i vardagen tryggas.
  • Förtroendet upprätthålls och samhällets förmåga att anpassa sig till förändringar stärks.
  • En fungerande straffprocesskedja och myndigheternas förmåga att hantera allt mångsidigare brottslighet säkerställs.
  • Marginalisering, brottslighet och överskuldsättning förebyggs.
  • En tydlig och uppdaterad grundläggande lagstiftning säkerställs.

Inrikesministeriet

  • Myndigheterna förutsätts stärka funktionsförmågan och resiliensen.
  • Finland ska bereda sig på övergripande påverkan.
  • Finland behöver en övergripande migrationspolitik.
  • Förtroendekapitalet ska stärkas.

Utrikesministeriet

  • Återgången till maktpolitik, Rysslands invasion av Ukraina och de ökade geopolitiska spänningarna innebär en utmaning för utrikespolitiken. Finland fastställer sin profil som medlem i Nato och stärker sin säkerhet genom internationella partnerskap.
  • Auktoritära aktörer som utmanar den västliga världsordningen är en central osäkerhetsfaktor. Relationerna till Kina och Ryssland sköts i en allt svårare situation.
  • Klimatförändringarna skapar konflikter och migrationstryck, men påskyndar samtidigt den gröna omställningen. Det gäller att ingripa i de bakomliggande orsakerna till konflikterna, utnyttja de möjligheter som den gröna omställningen erbjuder och stärka det finländska kunnandet när det gäller att främja hållbar utveckling.
  • Klyftan mellan västvärlden och det globala syd växer och skapar spänningar och tryck inom utvecklingspolitiken. Vid sidan av mångsidigare relationer gäller det att satsa på lösningar genom vilka privat kapital kan kanaliseras till investeringar i utvecklingsländernas hållbara utveckling. 
  • Den globala ekonomin innebär betydande stressfaktorer och risker med tanke på den öppna världshandeln. Det gäller att trygga Finlands handelsekonomiska intressen och satsa på exportfrämjande och stärkande av internationella normer.

Försvarsministeriet

  • Säkerhetsläget i Europa är allvarligt och riskfyllt: Rysslands invasion av Ukraina har en långvarig inverkan på säkerheten i Europa och Finland. 
  • En stark nationell försvarsförmåga utgör grunden för Finlands säkerhet i alla säkerhetspolitiska lösningar. Försvaret ska också i fortsättningen grunda sig på värnplikten, en utbildad reserv, försvar av hela landet, en hög försvarsvilja och materiell beredskap.
  • Försvarets verksamhetsbetingelser ska tryggas: försvaret utvecklas långsiktigt och som en helhet med parlamentariskt stöd. Förändringen i den militära omvärlden förutsätter att försvarsförmågan stärks och att nivån på försvarsanslagen höjs omedelbart och permanent.  
  • Finlands försvar integreras i Natos kollektiva försvar. En stark försvarsförmåga och Natomedlemskap utgör en trovärdig säkerhetslösning för Finland långt in i framtiden. 
  • Finlands försvar stärks genom internationellt försvarssamarbete. Finland fortsätter sitt intensiva bilaterala och multilaterala försvarssamarbete också som medlem i Nato. Natomedlemskapet ger en möjlighet att ytterligare fördjupa många befintliga samarbetsarrangemang.
  • Finlands säkerhet byggs upp tillsammans, vilket kräver övergripande nationella lösningar och utveckling av lagstiftningen, också vad gäller cyber-, rymd- och informationsmiljön.

Statsrådets kansli

  • Under kommande regeringsperioder är det allt viktigare att prioritera och använda begränsade resurser klokt: här behövs till exempel framsyn och långsiktig utvärdering av de verksamhetspolitiska beslutens hållbarhet.
  • Det lönar sig för regeringen att genast i början av sin regeringsperiod fästa särskild vikt vid förutsättningarna för ledning och genomförande av viktiga strategiska helheter.

Ytterligare information: Seppo Määttä, avdelningschef, statsrådets kansli, tfn 0295 160 598, Jouni Varanka, enhetschef, statsrådets kansli, tfn 0295 160 177,  och Ulla Rosenström, ledande sakkunnig, statsrådets kansli, tfn 0295 160 188
Ytterligare information om de olika ministeriernas prioriteringar:
Finansministeriet: Lauri Kajanoja, finanspolitisk samordnare, tfn 0295 530 554, Lauri.Kajanoja(a)gov.fi
Justitieministeriet: Vava Lunabba, enhetschef, tfn 0295 150 120, Vava.Lunabba(a)gov.fi
Arbets- och näringsministeriet: Jussi Toppila, styrningsråd, tfn 0295 048 070, Jussi.Toppila(a)gov.fi
Jord- och skogsbruksministeriet: Elina Nikkola, konsultativ tjänsteman, tfn 0295 162 333, Elina.Nikkola(a)gov.fi
Miljöministeriet: Juho Korpi, utvecklingsdirektör, tfn 0295 250 136, Juho.Korpi(a)gov.fi
Undervisnings- och kulturministeriet: Aleksi Kalenius, konsultativ tjänsteman, tfn 0295 330 291, Aleksi.Kalenius(a)gov.fi
Statsrådets kansli: Hanna Kivistö, ledande sakkunnig, tfn 0295 160 309, Hanna.Kivisto(a)gov.fi
Försvarsministeriet: Karoliina Honkanen, konsultativ tjänsteman, tfn 0295 140 354, Karoliina.Honkanen(at)gov.fi
Social- och hälsovårdsministeriet: Pasi Pohjola, strategidirektör, tfn 0295 163 585, Pasi.Pohjola(a)gov.fi
Utrikesministeriet: Sini Paukkunen-Mykkänen, ambassadråd, tfn 0295 351 759, Sini.Paukkunen-Mykkanen(a)formin.fi
Inrikesministeriet: Harri Martikainen, utvecklingsdirektör, tfn 0295 488 512, Harri.Martikainen(a)govsec.fi
Kommunikationsministeriet: Johanna Särkijärvi, strategidirektör, tfn 0295 342 024, Johanna.Sarkijarvi(a)gov.fi
 

Tillbaka till toppen