Arbetsgrupp föreslår att det stiftas en moderskapslag

Enligt arbetsgruppens förslag ska lagen om assisterad befruktning ändras så att kvinnopar i fortsättningen har möjlighet att få assisterad befruktning tillsammans. Förutom den som har fött barnet ska den kvinna, som tillsammans med den som har fött barnet gav sitt samtycke till den assisterade befruktningen, kunna fastställas vara mor till barnet.

Syftet med förslaget är att trygga barnets bästa och att det så snabbt som möjligt efter barnets födelse kan fastställas två juridiska och underhållsskyldiga föräldrar till barnet. Målet är att klargöra rättsläget och stärka kvinnoparens föräldraskap och jämlikhet i förhållande till föräldrar av olika kön.

- Jag är ytterst glad att det här viktiga betänkandet blev klart trots att tidtabellen för beredningen var exceptionellt stram. Nu går arbetsgruppens förslag ut på remiss. Målet är att riksdagen antar förslaget ännu under denna valperiod, sade justitieminister Anna-Maja Henriksson när hon tog emot arbetsgruppens förslag.

Fastställande av moderskap ska ersätta familjeintern adoption

Fastställande av moderskap ska ske på samma sätt som fastställande av faderskap. Magistraten ska kunna fastställa moderskapet efter att en kvinnlig partner till den mor som har fött barnet har erkänt moderskapet vid rådgivningsbyrån för mödravård eller hos barnatillsyningsmannen. Enligt arbetsgruppens bedömning kommer magistraten att fastställa moderskap i cirka hundra fall årligen.

Arbetsgruppens förslag ska gälla både par som lever i registrerat partnerskap och sambor. Huruvida den assisterade befruktningen har getts i Finland eller utomlands saknar betydelse.

För närvarande kan enbart par som lever i registrerat partnerskap dela föräldraskapet genom familjeintern adoption, dvs. att den ena partnern i parförhållandet adopterar sin partners barn. Det nya förfarandet för fastställande av moderskap ska i fall där ett barn föds till ett kvinnopar till följd av assisterad befruktning ersätta familjeintern adoption, som är ett avsevärt tyngre förfarande.

Moderskap för den andra kvinnliga partnern i parförhållandet ska dock inte kunna fastställas om det är möjligt att fastställa faderskap till barnet. Mannen som har donerat könscellerna ska inte kunna fastställas vara far till barnet som föds till ett kvinnopar till följd av assisterad befruktning. Praxis ska således vara samma som när assisterad befruktining ges till ett par av olika kön.

Arbetsgruppen föreslår att s.k. presumerat föräldraskap inte tas i bruk vid registrerade partnerskap mellan två kvinnor, vilket betyder att partnern till kvinnan som fött barnet inte automatiskt blir barnets andra förälder. Fastställande av föräldraskap ska förutsätta att partnern till kvinnan som fött barnet erkänner moderskap till barnet.

I arbetsgruppens betänkande ingår en avvikande mening som framställts av Regnbågsfamiljer rf.

Bestämmelser ska skapa klarhet även i fråga om utländskt surrogatmoderskap

För närvarande finns det oklarheter i fråga om bedömning av moderskap till ett barn som har fötts genom ett surrogatmoderskap utomlands. I Finland är surrogatmoderskap förbjudet, men i vissa andra stater är det möjligt att en kvinna fastställs vara mor till ett barn i stället för kvinnan som fött barnet.

För att klargöra situationen föreslår arbetsgruppen att ett beslut om moderskap som har meddelats i en främmande stat på basis av surrogatmoderskap kan erkännas i Finland om kvinnan som har fastställts vara mor till barnet utan avbrott i minst ett år varit bosatt i staten i fråga innan barnets föddes. Avsikten är att förhindra att bestämmelserna om surrogatmoderskap kringgås.

Ytterligare upplysningar:
ordförande för arbetsgruppen, lagstiftningsrådet Salla Silvola, tfn 02951 50314,
e-post: fö[email protected]