Hoppa till innehåll
Media

Arbetsgrupp föreslår möjlighet till åtalsuppgörelse

justitieministeriet
Utgivningsdatum 8.5.2012 9.07
Pressmeddelande -

Justitieministeriets arbetsgrupp har utrett möjligheterna att införa ett system med s.k. åtalsuppgörelse. I detta system kan den brottsmisstänkte genom att erkänna brottet få möjlighet att förhandla om åtalet eller bestraffas med ett lindrigare straff.Arbetsgruppen överlämnade sitt förslag till justitieminister Anna-Maja Henriksson i dag den 8 maj.

I Europa används ett system där erkännande av brottet leder till ett lindrigare straff bland annat i England och Wales, Frankrike, Tyskland, Italien, Polen och Estland. Också Norge och Danmark har ett nästan motsvarande system.

Enligt regeringsprogrammet ska möjligheterna att ta i bruk ett system med åtalsuppgörelse bedömas.

- Målet är att effektivisera och påskynda behandlingen särskilt av omfattande ekonomiska brottmål och minska de totala kostnaderna för rättegångar, dock utan att äventyra enskilda människors rättsskydd, konstaterade minister Henriksson när hon tog emot betänkandet.

I den finska lagstiftningen finns för närvarande inga bestämmelser om att den brottsmisstänkte genom att erkänna kan få möjlighet till åtalsuppgörelse som kan leda till ett lindrigare straff. Erkännande har dock även enlig gällande lagstiftning betydelse vid bedömningen av det straffrättsliga ansvaret.

Enligt arbetsgruppens förslag kan åklagaren på framställning av undersökningsledaren bestämma att förundersökning inte görs i fråga om alla brott när en person misstänks ha gjort sig skyldig till flera brott och han eller hon genom att erkänna har främjat utredningen av brotten. Samtidigt kan åklagaren förbinda sig till att yrka på straff i enlighet med en lindrigare straffskala.

På grund av ett erkännande ska åklagaren tillsammans med den brottsmisstänkte också kunna lägga fram ett domsförslag. Detta domsförslag skulle behandlas vid domstol i en s.k. erkännanderättegång, som är smidigare än en vanlig rättegång, och på basis av domsförslaget skulle ett straff enligt en lindrigare straffskala kunna dömas ut.

Vid prövningen av om åtalsuppgörelse ska användas bör åklagaren beakta sakens natur och de eventuella kostnader som förfarandet medför samt den tid som går åt för det och övriga omständigheter.

- Som arbetsgruppen påpekar, är avsikten inte att tillämpa det föreslagna förfarandet vid alla fall där den misstänkte har erkänt gärningen. Förfarandet skulle kunna tillämpas främst vid de fall där det bedöms vara till mest nytta med tanke på ändamålsenlig användning av myndighetsresurserna och skyndsam behandling av brottmål, betonade justitieminister Henriksson.

Att erkänna eget rattfylleri eller något annat brott som vanligen är lätt att utreda skulle inte leda till uppgörelse om ett lindrigare straff.

Enligt arbetsgruppen skulle man ha mest nytta av det föreslagna systemet vid omfattande brottmål och brott som är svåra att utreda samt i synnerhet vid mål som omfattar flera brott, varav en del klart är s.k. huvudbrott och en del lindrigare brott som har samband med huvudbrotten. De nya medlen skulle vara tillämpliga särskilt på brott som begås i vinningssyfte och som ofta innefattar komplicerade rättsliga och praktiska arrangemang, dvs. i praktiken ekonomiska brott och andra likartade brott.

Bestämmelserna om åtalsuppgörelse skulle enligt förslaget vara tillämpliga på brott för vilka det inte har föreskrivits ett strängare straff än fängelse i sex år. Bestämmelserna kan dock inte tillämpas på brott mot liv och hälsa eller sexualbrott som kränker den sexuella självbestämmanderätten eller riktar sig mot barn.

Dessutom föreslår arbetsgruppen ändringar i bestämmelserna om åtalseftergift av påföljdsnatur. Det föreslås att bestämmelserna ändras så att åklagaren inte längre konstaterar att den som meddelas åtalseftergift har gjort sig skyldig till brottet utan konstaterar att förutsättningarna för att väcka åtal uppfylls, men att man på i lag föreskrivna grunder avstår från vidare åtgärder.

En ny grund för att meddela åtalseftergift skulle enligt förslaget vara att den som misstänks för flera brott har erkänt något brott. En annan ny grund skulle vara att de kostnader som behandlingen medför står i klart missförhållande till sakens natur och de eventuella påföljderna. Det föreslås också att det i lagen tas in en bestämmelse om åklagarens skyldighet att motivera ett beslut om åtalseftergift.

Möjlighet till smidigare behandling av skadeståndsyrkanden
Arbetsgruppen föreslår också att om vinning av brott har dömts förverkad till staten, kan ett av domstol fastställt skadestånd som motsvarar vinningen sökas av statens medel genom en skriftlig ansökan hos Rättsregistercentralen i stället för att väcka talan vid tingsrätten.

Om det finns flera ansökningar som grundar sig på samma brott, ska man eftersträva att avgöra dem samtidigt. Om den egendom som dömts förverkad till staten inte räcker till för betalning av alla fordringar, sker betalning i förhållande till storleken av fordringarna på samma sätt som vid konkursförfarandet.

Bakom ändringsförslaget ligger det s.k. WinCapita-målet och det exceptionellt stora antalet målsäganden i målet.

Ytterligare upplysningar:
arbetsgruppens ordförande, lagstiftningsrådet Jaakko Rautio, tfn 09 1606 7708, e-post: fö[email protected]

Anna-Maja Henriksson
Tillbaka till toppen