Även småföretagare får möjlighet till skuldsanering i början av 2015

Genom dessa ändringar av skuldsaneringslagen som träder i kraft vid ingången av 2015 uppdateras lagen för att motsvara den förändring som skett inom kreditgivningsverksamheten. Överskuldsättning, som tidigare i huvudsak orsakats av företags-, borgens- eller bostadsskulder, är numera oftast en följd av konsumtionskrediter, snabblån och obetalda räkningar.

En företagare kan beviljas skuldsanering för sina privata skulder och skulder som hänför sig till näringsverksamheten, om näringsverksamheten är förhållandevis småskalig och främst baserar sig på företagarens egen arbetsinsats. En förutsättning för skuldsanering är att företagaren kan betala åtminstone en del av sina skulder och att näringsverksamheten är tillräckligt lönsam.

Företag i bolagsform ska dock inte heller i fortsättningen ha möjlighet till skuldsanering.

För närvarande kan skuldsanering inte beviljas för skulder som hänför sig till näringsverksamhet. Företagaren måste antingen lägga ner sin näringsverksamhet för att kunna ansöka om skuldsanering eller ansöka om företagssanering.

Tack vare reformen förbättras skyddet för företagarens ägarbostad. Till skillnad från företagssanering kan företagaren i skuldsanering under vissa förutsättningar behålla sin ägarbostad.

Arbetslösa får skuldsanering snabbare

Skuldsanering kan i fortsättningen beviljas efter 1,5 års arbetslöshet. För närvarande kan skuldsanering beviljas först när gäldenären har varit arbetslös i två år.

Enligt den gällande lagen kan uppebart lättsinnig skuldsättning utgöra ett hinder för skuldsanering. Det ålderdomliga begreppet ersätts med uttrycket "likgiltig och oansvarig skuldsättning".

Tillgången till skuldsanering för unga underlättas genom att det vid bedömningen av skuldsättningens klandervärdhet även förutsätts att gäldenärens ålder och kreditgivarens verksamhet beaktas. Kreditgivarna förutsätts handla ansvarsfullt och bedöma konsumentens betalningsförmåga innan kredit beviljas.

Gäldenären får behålla en större andel av sina tilläggsinkomster

Gäldenärer uppmuntras till att skaffa tilläggsinkomster genom att låta gäldenären behålla en större andel av de tilläggsinkomster som han eller hon får under skuldsaneringen. Rätten till fler fria månader ökar då betalningsprogrammet är i kraft i mer än tre år.

Privata näringsidkare ges ekonomisk rådgivning och skuldrådgivning också när det gäller sanering av skulder som hänför sig till deras näringsverksamhet. Gäldenärens ekonomiska ställning ska i allmänhet utredas redan innan man lämnar in en ansökan om skuldsanering. Betalningsprogrammet kan fastställas med samtycke av en majoritet av borgenärerna trots att borgenärer med mindre fordringar motsätter sig detta.

Skuldsaneringsförfarandet förenklas också bl.a. så att skuldens belopp i betalningsprogrammet fastställs enligt en bestämd saldodag som anges i ansökan om skuldsanering. I fortsättningen ska delgivningar till gäldenären, borgenärerna och andra instanser framställas per e-post, då dessa enligt rådande praxis framställs per post.

En gäldenär som får behålla sin ägarbostad ska i fortsättningen betala en större andel av sina skulder än för närvarande. I fråga om andra skulder än säkerhetsskulder ska det belopp som inflyter under betalningsprogrammet uppgå till samma belopp som under ett femårigt program, trots att betalningsprogrammet skulle vara i kraft i tre år. Med tanke på borgenärerna är detta en övergång till ett mer rättvist beräkningssätt.

Preskriptionstid även för resten av skulderna från lågkonjunkturen

Till lagen fogas bestämmelser om slutgiltig preskription av en fordran. Denna preskriptionstid börjar löpa från det att fordran förfaller till betalning. Preskriptionstiden är 20 år, eller 25 år om borgenären är en fysisk person. Bestämmelsen omfattar fysiska personers penningskulder som grundar sig på avtal.

På detta sätt säkras att det alltid finns en maximilängd för skuldansvaret. För närvarande preskriberas utsökningsskulder slutligt när 15 år (i vissa fall 20 år) har gått efter meddelandet av den slutliga domen. I stället preskriberas sådana skulder inte, beträffande vilka en dom av ett eller annat skäl inte har skaffats och vilkas preskription gång på gång har avbrutits. I och med lagändringen kommer även sådana skulder i framtiden att preskriberas.

Vid utsökningen beaktar man inte automatiskt den preskription som räknas från det att skulden förfaller till betalning, utan gäldenären ska själv åberopa detta och lägga fram en utredning över tidpunkten för när skulden förfallit till betalning.

De nya bestämmelserna om preskription ska med restriktioner tillämpas retroaktivt. Vid lagens ikraftträdande anses högst 15 år ha förflutit från preskriptionstiden. Detta innebär att borgenären kan driva in sina fordringar i upp till fem eller tio år efter det att lagen trätt i kraft. Efter denna tid kommer även resten av de personer som skuldsatt sig under lågkonjunkturen på 1990-talet att befrias från sina skulder.

Ytterligare upplysningar:
lagstiftningsrådet Mari Aalto
tfn 02951 50502
e-post: fö[email protected]