Bestämmelserna om dröjsmålsräntor har ändrats
Finlands Bank meddelade nyligen att referensräntan är 0,5 procent och den lagstadgade dröjsmålsräntan antingen 7,5 procent eller 8,5 procent från och med början av juli till och med slutet av året. Till skillnad från förut finns det numera två lagstadgade dröjsmålsräntor. Ändringen beror på EU:s direktiv om sena betalningar. De lagändringar som gjordes på grund av direktivet trädde i kraft i mars 2013.
Den lagstadgade dröjsmålsräntan i gäldförhållanden är i regel sju procentenheter högre än den gällande referensräntan. Det som är nytt är att den lagstadgade dröjsmålsräntan är en procentenhet högre vid betalningar som görs som vederlag för varor eller tjänster mellan företag eller mellan företag och upphandlande enheter. Med upphandlande enheter avses t.ex. statliga och kommunala myndigheter, samkommuner, församlingar, statens och kommunernas affärsverk samt offentligrättsliga inrättningar såsom FPA.
Mellan företag är det möjligt att avtala om en lägre eller en högre dröjsmålsränta. Om gäldenären är en upphandlande enhet, är det inte möjligt att avtala om en dröjsmålsränta som är lägre en den lagstadgade dröjsmålsräntan.
En annan central ändring som beror på direktivet är att ett företag också har rätt att få 40 euro som standardersättning för indrivningskostnader av ett annat företag eller en upphandlande enhet som är gäldenär, om betalningen är försenad så att företaget har rätt till dröjsmålsränta. Det företag som är borgenär har rätt att få denna ersättning, även om borgenären inte har orsakats några faktiska indrivningskostnader. Standardersättningen uppmuntrar gäldenären att göra betalningarna senast på förfallodagen.
Ytterligare upplysningar:
specialsakkunnig Riitta Haapasaari, tfn 02951 50139
e-post: fö[email protected]