Den nationella barometern för grundläggande rättigheter belyser skillnader och samstämmighet i synsätt och erfarenheter

Enligt resultaten av den första nationella barometern för grundläggande rättigheter, som publicerades i dag, har finländarna en positiv syn på de mänskliga rättigheterna. De upplever att det är viktigt att de mänskliga rättigheterna tillgodoses när ett rättvisare samhälle byggs upp i Finland. Resultaten synliggör också skillnader mellan olika befolkningsgrupper.

Barometern för grundläggande rättigheter är ett forskningsprojekt som genomförs av justitieministeriet och Människorättscentret. I barometern granskas hur personer med funktionsnedsättning eller funktionsvariation samt företrädare för tre språkgrupper, det vill säga personer med svenska, ryska eller arabiska som modersmål, ser på tillgodoseendet av de grundläggande fri- och rättigheterna och de mänskliga rättigheterna jämfört med hela befolkningen. Resultaten har delats in i sex områden: kontakten med och förtroendet för myndigheter, attityder, säkerhet och brott , likabehandling, kunskapen om rättigheterna samt digitalisering och dataskydd.

Med tanke på demokratin anser respondenterna bland annat att det är viktigt med fria och rättvisa val, skydd av minoriteters rättigheter och att medierna producerar tillförlitlig information för allmänheten. I samtliga grupper anser de flesta av respondenterna att polisen alltid eller ofta behandlar människor med respekt. Majoriteten av respondenterna tror också att domare kan utföra sitt arbete utan att regeringen påverkar det.

Alla anser att de hellre överlåter sina personuppgifter till en myndighet än till ett privat företag. Av resultaten framkommer dock ett behov att utveckla utbudet av information i myndighetsverksamheten, eftersom minst en fjärdedel av alla respondenter upplevde att dålig tillgång till information försvårar kontakten med myndigheterna. En stor del av alla respondenter i de olika grupperna håller också med om påståendet ”invandrarna berikar samhället”.

Men det finns också skillnader mellan de olika grupperna som deltog i barometern. Män med arabiska som modersmål har mer erfarenhet av trakasserier, diskriminering och våld än andra respondentgrupper. Också omkring en tredjedel av de ryskspråkiga respondenterna och av personerna med funktionsnedsättning eller funktionsvariation hade under de senaste fem åren har upplevt diskriminering i arbetet eller då de har sökt jobb. Endast nio procent av de svenskspråkiga respondenterna håller med om påståendet att när barn blir sjuka är det i första hand modern som måste lämna arbetet och stanna hemma och ta hand om dem, medan motsvarande siffra för dem som talar arabiska är 70 procent. Personer med funktionsnedsättning eller funktionsvariation håller oftare med om påståendet ”traditionella partier och politiker bryr sig inte om människor som jag”.

Undersökningen som genomfördes 2019 är en led i genomförandet av den nationella handlingsplanen för grundläggande och mänskliga rättigheter. I datainsamlingen har man använt Fundamental Rights Survey (FRS), som utarbetats av Europeiska unionens byrå för grundläggande rättigheter (FRA), för att samla in information om hela befolkningen i alla EU-medlemsstater. Resultaten ger nya befolkningsgruppsspecifika och jämförbara uppgifter som stöd för beredningen av politiken för de grundläggande rättigheterna och de mänskliga rättigheterna. I framtiden kommer barometern att vidareutvecklas och etableras som en del av den nationella uppföljningen av de grundläggande rättigheterna och de mänskliga rättigheterna. Dessutom utreds behovet och möjligheten att utvidga urvalet för barometern till nya befolkningsgrupper.

Läs mera:
Grundrättighetsbarometer 2021 (på finska)
Regeringens politik för de grundläggande och mänskliga rättigheterna
Nationell handlingsplan för grundläggande och mänskliga rättigheter 2020-2023

Mer information: 
Panu Artemjeff, specialsakkunnig, tfn 0295 150 211, [email protected]
Mikko Joronen, sakkunnig, Människorättscentret, tfn 09 432 3784, [email protected]