I samband med riksdagens justitieombudsmans kansli ska inrättas ett nytt Människorättscenter

Enligt propositionen som lämnas till riksdagen vid presidentföredragningen den 22 oktober ska centret främja informationen, fostran, utbildningen och forskningen samt samarbetet i anslutning till dem i fråga om grundläggande fri- och rättigheter och mänskliga rättigheter. Centret ska dessutom utarbeta rapporter om hur de grundläggande och mänskliga rättigheterna tillgodoses samt ta initiativ och ge utlåtanden för främjande av dessa rättigheter. Människorättscentret ska dessutom delta i det europeiska och det internationella samarbetet för främjandet och tryggandet av de grundläggande och mänskliga rättigheterna.

De uppgifter som föreslås för Människorättscentret skulle tillsammans med justitieombudsmannens laglighetsövervakning täcka den uppgiftshelhet som Förenta nationerna har fastställt för nationella människorättsinstitutioner i Parisprinciperna. Justitieombudsmannens laglighetsövervakningsuppgifter motsvarar den fakultativa klagomålsuppgiften enligt Parisprinciperna.

I de så kallade Parisprinciperna som antogs av FN:s generalförsamling 1993 rekommenderas att staten inrättar oberoende, branschövergripande och kollegiala organsom är specialiserade på grundläggande och mänskliga rättigheter. För närvarande har Finland inget nationellt människorättsinstitut som uppfyller kraven enligt Parisprinciperna.

Effektivare laglighetsövervakning genom mer flexibel behandling av klagomål till riksdagens justitieombudsman och riksdagens justitiekansler

Samtidigt ska bestämmelserna om undersökning av klagomål till riksdagens justitieombudsman och riksdagens justitiekansler ändras. I propositionen beaktas justitiekanslerns och justitieombudsmannens uppgift enligt grundlagen att övervaka att de grundläggande fri- och rättigheterna och de mänskliga rättigheterna tillgodoses. Förslaget skulle bättre än för närvarande möjliggöra prövning i enskilda fall.

Preskriptionstiden för klagomål ska sänkas från fem till två år. Justitieombudsmannen och justitiekanslern kan dock fortsättningsvis behandla äldre klagomål, om det finns särskilda skäl för detta. Den föreslagna preskriptionstiden hindrar inte de högsta laglighetsövervakarna att utreda tjänstebrottsärenden som är äldre än två år.

Enligt propositionen gör dessa ändringar laglighetsövervakningen mer effektiv genom att behandlingstiderna förkortas och de högsta laglighetsövervakarna får bättre möjligheter att styra sina resurser på ett planmässigt sätt. De högsta laglighetsövervakarnas behörighet och verksamhetsnormer kommer i och för sig inte att förändras och prövning i enskilda klagomål ska fortfarande vara möjligt.

Ytterligare upplysningar:
konsultativ tjänsteman Janina Groop-Bondestam, tfn 09 1606 7686