Propositionen med förslag till reform av tingsrättsnätverket överlämnades till riksdagen

Enligt propositionen ska antalet tingsrätter i framtiden vara 20 i stället för nuvarande 27. De föreslagna tingsrättsorterna är Esbo, Helsingfors, Tavastehus, Joensuu, Jyväskylä, Kajana, Kouvola, Kuopio, Lahtis, Villmanstrand, Mariehamn, S:t Michel, Uleåborg, Björneborg, Rovaniemi, Seinäjoki, Tammerfors, Åbo, Vasa och Vanda.

Genom reformen ska Esbo och Västra Nylands tingsrätter, Mellersta Österbottens och Österbottens tingsrätter, Uleåborgs och Ylivieska-Brahestads tingsrätter samt Kemi-Torneå och Lapplands tingsrätter slås samman. Därtill ska Hyvinge tingsrätts domkrets fördelas så att dess södra kommuner överförs till Östra Nylands, Tusby och Vanda tingsrätter och dess norra kommuner till Egentliga Tavastlands tingsrätt.

Namnen på tingsrätterna ska i huvudsak följa landskapsnamnen. Efter reformen är tingsrätterna således Ålands, Södra Karelens, Södra Österbottens, Södra Savolax, Helsingfors, Östra Nylands, Kajanalands, Egentliga Tavastlands, Mellersta Finlands, Kymmenedalens, Lapplands, Västra Nylands, Uleåborgs, Birkalands, Österbottens, Norra Karelens, Norra Savolax, Päijänne-Tavastlands, Satakunta och Egentliga Finlands tingsrätter.

Det nya tingsrättsnätverket ska bestå av 36 verksamhetsställen

Antalet verksamhetsställen ska minskas från nuvarande 57 till 36. Utöver tjugo administrativa kanslier ska separata kanslier fortsättningsvis finnas på fyra orter (Hyvinge, Kemi, Karleby och Ylivieska) och sammanträdesplatser på tolv orter (Enare/Ivalo, Kauhava, Kittilä, Kuusamo, Nurmes, Borgå, Raseborg, Raumo, Salo, Nyslott, Sodankylä och Utsjoki).

Till följd av reformen dras tingsrätten eller kansliet in på tolv orter. Tre av dessa är administrativa kanslier (Träskända, Borgå och Raseborg) som ligger i södra Finland där avstånden i regel är korta och trafikförbindelserna bra. I Borgå och Raseborg ska det dock fortsättningsvis finnas en sammanträdesplats. Övriga orter där kansliet dras in är Idensalmi, Kotka, Lojo, Brahestad, Sodankylä, Imatra, Kuusamo, Nyslott och Varkaus. Dessa indragningar kan delvis motiveras med det ringa antalet kundbesök och ärenden som behandlas. Också avstånden till de övriga verksamhetsställena förblir skäliga.

Av de nuvarande sammanträdesplatserna ska fjorton stycken (Alajärvi, Alavo, Kauhajoki, Kemijärvi, Kimitoön, Kyrkslätt, Kristinestad, Kuhmo, Pieksämäki, Jakobstad, Pudasjärvi, Suomussalmi, Torneå och Nystad) dras in på grund av låg nyttjandegrad och brister i säkerheten. Bättre teknisk utrustning skulle å sin sida kräva alltför dyra investeringar i förhållande till den låga nyttjandegraden.

Målet är att trygga fungerande tingsrätter även i framtiden

Reformen syftar till att stärka tingsrättsnätverkets struktur så att tillgången till rättsskydd och högklassig rättskipning även i framtiden kan tryggas i den föränderliga verksamhetsmiljön.

Syftet är att skapa ett nätverk av verksamhetsställen som fungerar effektivt och är geografiskt sett tillräckligt täckande. Tingsrätternas funktionsförmåga ska förstärkas genom att bilda större administrativa enheter där arbetsmängden och resurserna kan fördelas effektivare och jämnare än i nuläget. I större enheter kan personalens kunnande och yrkesskicklighet utnyttjas på ett mångsidigare sätt och inom ett större geografiskt område. Rättsvårdens totala resurser kan således fördelas effektivare än i nuläget, vilket främjar tillgången till rättslig prövning och likabehandling av medborgarna.

Uppmärksamhet har inte bara fästs vid att tingsrätterna är tillräckligt stora, utan också vid bland annat ändamålsenlig områdesindelning, språkliga rättigheter, tillgång till rättslig prövning och de ändringar digitalisering medför.

Tingsrätterna och deras verksamhetsställen ska placeras i de största befolkningskoncentrationerna. Verksamheten koncentreras till ett verksamhetsställe, om det inte exempelvis på grund av antalet ärenden eller avstånden är nödvändigt att bevara flera verksamhetsställen.

Flera olika faktorer bakom ändringen

Enligt propositionen kräver den alltmer komplexa juridiska verksamhetsmiljön att personalen vid domstolarna har såväl god allmän kompetens och specialkompetens som gott tekniskt kunnande och goda språkkunskaper. De pågående pensioneringarna som beror på åldersstrukturen hos domstolsväsendets personal är också en betydande faktor i ändringen.

Också det rådande statsfinansiella läget och de allt knappare resurserna sätter press på domstolarnas verksamhet. Domstolarnas resurser har minskats avsevärt under de senaste åren. För att trygga domstolarnas funktionsförmåga krävs det nya effektivare sätt att organisera domstolarnas verksamhet och leda domstolarna.

I det reformprogram för rättsvården för 2013?2025 som justitieministeriet utarbetade 2013 föreslogs flera olika åtgärder för att trygga rättväsendets funktionsförmåga. Programmet genomförs nu i enlighet med justitie- och arbetsminister Jari Lindströms program för utveckling av rättsvården 2016. Genomförandet av strukturreformen av tingsrätterna är ett av de viktigaste projekten i dessa program.

Dessutom har flera andra projekt i programmen ett nära samband med det arbete som utförs vid tingsrätterna, och flera andra reformer som strävar efter att minska tingsrätternas arbetsmängd är under beredning. Målet är att såväl antalet ärenden som kommer till tingsrättens behandling som behovet av personliga besök minskar.

De ärenden som kommer till tingsrättens behandling bestäms i framtiden allt oftare enligt ärendets art och svårighetsgrad samt enligt behovet av rättsskydd. När exempelvis de pågående reformer som syftar till att koncentrera behandlingen av summariska ärenden, dvs. ostridiga fordringsmål, utvidga användningsområdet för bötesförfarandet och lätta upp rättsprocessen genomförs, kommer de att ha en avsevärd inverkan på antalet ärenden som i framtiden behandlas vid tingsrätterna.

De möjligheter som digitalisering erbjuder ska utnyttjas i utvecklingen av tingsrätternas verksamhet. Det pågående projektet för att utveckla ärende- och dokumenthanteringen inom åklagarväsendet och vid de allmänna domstolarna (s.k. AIPA-projektet) och andra åtgärder som bidrar till en ökning av elektroniska tjänster, exempelvis ökad användning av videokonferenser, är av stor betydelse när det gäller ändring och utveckling av domstolsväsendets arbetsmetoder.

I samband med reformen av tingsrättsnätverket ska också domkretsindelningen i fråga om ärendegrupper som koncentrerats till vissa tingsrätter ses över. I och med detta minskar det nuvarande antalet tingsrätter som behandlar ärenden som gäller exempelvis sjörätt, grupptalan, utsökningsbesvär, företagssanering och militära rättegångsärenden.

Ytterligare information:
avdelningschef, överdirektör Kari Kiesiläinen, tfn 02951 50138
regeringsrådet, biträdande avdelningschef Heikki Liljeroos, tfn 02951 50428
regeringssekreterare Jennimari Huovinen, tfn 02951 50394
projektchef Jyrki Määttä, tfn 02956 49743
e-post: [email protected]