Regeringens proposition till riksdagen om förslag till ny namnlag
Regeringen föreslår en total revidering av lagstiftningen om för- och efternamn. Syftet med den proposition som överlämnas till riksdagen i dag är att namnlagstiftningen ska motsvara de förändringar som skett i samhället. Valfriheten ökas.
Enligt propositionen är behovet att se över lagstiftningen en följd av de förändrade familjestrukturerna, t.ex. det ökade antalet sambofamiljer, internationaliseringen och strävan att ge allt mer individuella namn.
De bestämmelser som grundar sig på det finländska namnskicket ska luckras upp. Parallellt med internationaliseringen vill man dock också se till att den traditionella finländska namnkulturen bevaras. Skyddet för existerande efternamn ändras inte. Beaktandet av barnets bästa i beslutsfattandet om barnets namn ska stärkas.
Överlappande myndighetsfunktioner som gäller namnärenden gallras bort och behandlingstiderna för namnansökningar förkortas. Det skapas elektroniska tjänster för namnanmälan och ändring av namn.
Syftet är att den nya lagen om för- och efternamn ska träda i kraft vid ingången av 2019.
Fyra förnamn i stället för nuvarande tre
Enligt propositionen ska förnamnen inte längre behöva vara förenliga med det finländska namnskicket, utan när ett nytt namn föreslås ska det bedömas i förhållande till de förnamn som är i bruk i Finland oavsett vilket lands namnkultur namnet härstammar från.
Förnamn ska fortfarande vara könsbundna, men sådana namn som inte kan anses vara etablerade som namn för endast det ena könet ska fortfarande kunna användas av båda könen.
De absoluta hindren för att godkänna ett förnamn ses över. Den olägenhet ett förnamn kan medföra bedöms på olika sätt beroende på om det är fråga om namn till ett barn eller en namnändring som en myndig person själv tar initiativ till.
Den tid inom vilken ett barn ska ges ett namn förlängs från nuvarande två månader till tre månader.
Efternamnskombinationer tillåts
Enligt propositionen blir det möjligt att bilda en efternamnskombination av två olika efternamn. På så sätt kan ett barn t.ex. ha anknytning till vardera förälderns namn om föräldrarna har olika efternamn.
Att efternamnskombinationer tillåts medför enligt propositionen bättre möjligheter att beakta olika familjesituationer och förbättrar jämlikheten och samhörigheten t.ex. i sambofamiljer och nyfamiljer. Genom att makarna har lika rätt att bilda en efternamnskombination av varandras efternamn, respekteras makarnas vilja att bilda en anknytning till varandras namn utan att någondera blir tvungen att avstå från sin namnidentitet eller anknytningen till ett eventuellt barn via namnet.
Makar kan fortfarande också välja ett enda gemensamt efternamn till barnet.
Ett minderårigt barns efternamn kan i vissa situationer bestämmas direkt enligt namnkulturen i en främmande stat. Ett barn kan som efternamn få t.ex. ett efternamn eller en efternamnskombination som bildats av en förälders eller en mor- eller farförälders namn, om föräldrarna på grund av sitt medborgarskap eller någon annan därmed jämförbar omständighet har anknytning till en främmande stat och det anmälda efternamnet motsvarar namnskicket i den staten.
Möjlighet till gemensamt efternamn i samboförhållanden och registrerade partnerskap
De som lever i ett långvarigt samboförhållande ska enligt propositionen kunna få ett gemensamt efternamn eller en gemensam efternamnskombination på särskild ansökan. Sambor ska ha rätt till ett gemensamt efternamn även när de har ett gemensamt barn eller gemensam vårdnad om ett barn.
Också parter i ett registrerat partnerskap ska ha möjlighet till ett gemensamt efternamn eller en gemensam efternamnskombination.
Behandlingen i nämnden för namnärenden begränsas avsevärt
Genom den nya lagen förenklas och försnabbas förfarandena för ändring av efternamn. Namnärenden som kan avgöras utan den sakkunskap som nämnden för namnärenden innehar kan avgöras självständigt av magistraten.
Elektronisk behandling av namnärenden
Man övergår till att behandla namnärenden elektroniskt. Målet är att enkla anmälningsärenden och namnändringar ska skötas automatiskt och att endast de fall som kräver prövning ska gå till magistraten för avgörande. Möjligheten att behandla ärenden elektroniskt innebär att behandlingstiderna förkortas och att medborgarnas vardag underlättas, i synnerhet när det är fråga om s.k. rutinmässiga namnärenden.
I och med ändringarna genomförs regeringens målsättning om smidigare författningar och om att avveckla normer och minska den administrativa bördan. Elektronisk behandling av namnanmälningar och ansökningar om namnändring ingår i regeringens mål i fråga om att digitalisera offentliga tjänster och göra tjänsterna användarorienterade.
Ytterligare information:
Assi Salminen, lagstiftningsråd, tfn 02951 50147, och
Joanna Grandell, överinspektör, tfn 02951 50220,
e-post: fö[email protected]