Finländarnas ekonomiska kunnande kan förbättras

Finländarnas ekonomiska kunnande ligger på genomsnittsnivå i OECD-länderna. De ungas ekonomiska kunnande är dock svagare än äldre personers. Högre utbildningsnivå har samband med bättre ekonomiskt kunnande. Detta framgår av en undersökning som justitieministeriet låtit göra för att utreda finländarnas kunskaper i ekonomiska frågor samt attityder och ekonomiska beteende.

Undersökningen har genomförts av Vasa universitet och Pellervon taloustutkimus PTT. Enkäten har genomförts enligt en modell som utarbetats av OECD:s internationella nätverk för finansiell utbildning International Network on Financial Education (INFE) för internationell jämförelse. Kunskaperna i ekonomiska frågor mättes genom att man frågade om riskspridning, inflation och om räntenivån. Det ekonomiska beteendet mättes genom att man frågade bland annat om hushållsbudgetering och planering, sparande och betalning av räkningar i tid. De ekonomiska attityderna mättes i sin tur med påståenden som beskriver inställningen till användningen av pengar.

Enligt undersökningen är männens kunskaper i ekonomiska frågor bättre än kvinnornas. Kvinnor får dock högre poäng än män i ekonomiskt beteende och attityder. I fråga om totalpoängen för ekonomiskt kunnande är resultaten således ganska jämna.

Nivån på det ekonomiska kunnandet påverkas i synnerhet av svarspersonernas ålder och utbildningsnivå. Ju högre utbildningsnivå den svarande har, desto bättre var kunnandet. Unga har i allmänhet de sämsta kunskaperna i ekonomiska frågor och ofta är också de andra områdena inom ekonomiskt kunnande svagare. De bästa kunskaperna i ekonomiska frågor har finländare i åldern 40–49 år och de sämsta har unga vuxna i åldern 18–29 år. 

I fråga om ekonomiska attityder är äldre människor klart försiktigare och mindre impulsiva än unga vuxna. Företagare får däremot högre poäng för såväl kunskaper i ekonomiska frågor som ekonomiskt beteende än andra befolkningsgrupper.

Finländarna har ett rätt så gott kunnande i försäkringsärenden

I undersökningen utreddes också finländarnas kunnande i försäkringsärenden. Två tredjedelar ansåg att de förstår försäkringarnas omfattning, innehåll och jämförbarhet. De svarandes uppfattning om det egna försäkringskunnandet var dock starkare än den påvisade kunskapen.

Undersökningen är en del av genomförandet av den nationella strategin för ekonomiskt kunnande. Visionen i den nationella strategin för ekonomiskt kunnande är att finländarnas ekonomiska kunnande ska vara bäst i världen före 2030. För att detta ska kunna påvisas krävs det att medborgarnas ekonomiska kunnande regelbundet mäts. Med hjälp av forskningsresultaten kan verksamheten inom strategin för ekonomiskt kunnande riktas på rätt sätt. Det är särskilt viktigt att stärka de ungas ekonomiska kunnande, eftersom deras kunskapsnivå var lägre än i andra åldersgrupper.

Mer information:

Mette Ranta, specialsakkunnig, justitieministeriet, tfn 0295 150 201, [email protected]
Panu Kalmi, professor, Vasa universitet, tfn 029 449 8528, [email protected]
Olli-Pekka Ruuskanen, forskningsdirektör, PTT, 040 641 5732, [email protected]
Saara Vaahtoniemi, ekonom, PTT, 040 637 5591, [email protected]

Resultaten publiceras som nationella och internationella vetenskapliga artiklar samt i OECD/INFE:s internationella rapport hösten 2023.

Finländarnas ekonomiska kunnande, presentation av resultaten den 15 maj 2023