Förslag till ny adoptionslag till riksdagen

Regeringen fattade beslut om propositionens innehåll i dag. Det primära målet för lagförslaget som överlämnades till riksdagen är att stärka barnaspekten och främja barnets bästa vid adoption.

Tillämpningsområdet för tillståndsförfarandet utvidgas

För närvarande behövs det vid internationell adoption ett tillstånd, som beviljas av nämnden för internationella adoptionsärenden i Finland, dvs. adoptionsnämnden. Enligt den föreslagna lagen ska tillstånd av adoptionsnämnden i fortsättningen krävas även vid adoption inom landet. På så sätt garanteras att sökandenas lämplighet som adoptivföräldrar bedöms i ett så tidigt skede som möjligt. Tillstånd behövs dock inte om sökanden vill adoptera sin makes barn eller ett barn som annars varaktigt har vårdats och uppfostrats av sökanden, t.ex ett fosterbarn.

För närvarande bör en person som vill adoptera ett barn från utlandet utöver adoptionstillståndet få internationellt adoptionstjänst från ett av social- och hälsovårdsministeriet godkänt adoptionstjänstorgan. Den gällande lagstiftningen möjliggör dock även så kallade enskilda adoptioner, som sker utan adoptionstjänstorgan och adoptionstillstånd.

Genom den nya lagen ska även de internationella adoptioner som sker utan adoptionstjänstorgan börja omfattas av tillståndsförfarandet. I fortsättningen ska en sådan adoption vara giltig i Finland endast om adoptionsnämnden har beviljat tillstånd till den. Tillstånd ska främst kunna beviljas till adoption av släktingbarn. Ändringen syftar till att förhindra risker som hänger samman med enskilda adoptioner, såsom barnhandel.

Preciseringar i adoptionsförfarandet

Adoptionsprocessen utvecklas också genom att det i lagen tas in närmare bestämmelser om adoptionsrådgivning som tillhandahålls parterna vid en adoption. Nytt är bland annat att en socialarbetare som ansvarar för adoptionsrådgivningen ska utses för alla barn som ska adopteras. På detta sätt tryggas att en viss socialarbetare sörjer för adoptionsärendet och bevakar barnets bästa under hela adoptionsprocessen.

Adoptionssökandenas rättsskydd vid processens olika skeden förbättras. I fortsättningen ska de kunna söka ändring i ett beslut som gäller adoption även om beslutet har fattats av någon annan instans än en myndighet. För närvarande är till exempel beslut som fattats av Rädda Barnen rf och genom vilka adoptionsrådgivning eller internationell adoptionstjänst avbryts inte överklagbara.

Också handläggningen av adoptionstillståndsärenden ska förnyas. Adoptionsnämnden, som är tillståndsmyndighet, överförs från social- och hälsovårdsministeriet till Tillstånds- och tillsynsverket för social- och hälsovården. Nämndens organisation och sammansättning utvecklas. Syftet är särskilt att säkerställa att barnets bästa tillgodoses vid beviljandet av adoptionstillstånd. Detta förverkligas genom att tillståndsärenden i fortsättningen ska behandlas i en sammansättning där yrkesövergripande sakkunskap är bättre representerad än för närvarande.

Så kallad öppen adoption blir möjlig

I den nya lagen intas helt nya bestämmelser om s.k. öppen adoption. Tingsrätten kan fastställa att ett adoptivbarn har rätt att hålla kontakt med en tidigare förälder efter adoptionen. En förutsättning är att den tidigare föräldernoch adoptivföräldrarna har kommit överens om kontakt och att det inte finns anledning att anta att det skulle strida mot barnets bästa att kontakt upprätthålls.

Adoptivbarnets rätt att hålla kontakt ska i praktiken kunna fastställas till exempel om fosterföräldrarna adopterar ett barn som varit i fostervård hos dem och som hållit kontakt med sina biologiska föräldrar. Då blir fosterföräldrarna genom adoptionen barnets juridiska föräldrar, men barnet ska kunna hålla kontakt med sina biologiska föräldrar praktiskt taget på samma sätt som tidigare.

Ändringar även i förutsättningarna för och rättsverkningarna av adoption

Förutsättningarna för adoption preciseras genom att det i lagen tas in nya bestämmelser om den minsta och största åldersskillnaden mellan den som ska adopteras och adoptionssökanden, om den som ska adopteras är minderårig. Åldersskillnaden ska vara minst 18 år och högst 45 år. Adoptionssökanden får inte heller vara äldre än 50 år. Den lägsta åldern för att få adoptera är 25 år såsom för närvarande.

Enligt förslaget anses dessa bestämmelser vara behövliga för att säkerställa att adoptivföräldrarna kan sörja för en god vård och uppfostran av barnet tills barnet blir självständigt. Åldersgränserna ska inte tillämpas vid t.ex. adoption inom familjen. Man kan också avvika från dem om det med tanke på barnets bästa finns synnerligen vägande skäl för det.

På samma sätt som för närvarande ska endast makar kunna adoptera gemensamt.

Skillnaderna mellan den rättsliga ställningen för adoptivbarn och för biologiska barn minskas. Personer som adopterats före år 1980 ska i fortsättningen ha liknande rätt att ärva sina adoptivföräldrar och deras släktingar som biologiska barn.

Ytterligare upplysningar:
lagstiftningsrådet Tuomo Antila, tfn 09 1606 7719
e-post: fö[email protected]

Regeringens proposition bifogad till pressmeddelandet på nätet www.jm.fi