Henriksson: Teckenspråkslagen ska skapa klarhet i teckenspråkigas rättigheter
– Arbetet för att förbättra teckenspråkigas språkliga rättigheter har gått framåt under de senaste åren, men mycket återstår att göra, konstaterade justitieminister Anna-Maja Henriksson i sitt tal på seminariet om teckenspråk som hölls vid riksdagen i dag den 12 februari, på teckenspråkets dag. Teckenspråkets dag firas i år för femte gången.
Vid justitieministeriet pågår som bäst en beredning av en särskild lag om teckenspråk och en genomgång av speciallagstiftningen som berör teckenspråkiga.
– Teckenspråkiga definierar sig själv i första hand utifrån tillhörighet till en språklig och kulturell grupp, inte på basis av det funktionshinder som förknippas med dövhet. Avsikten är att teckenspråkslagen ökar kännedomen om teckenspråkigas rättigheter och stöder beaktandet av teckenspråkiga uttryckligen som en språklig och kulturell minoritet.
Särskilt bekymrad är Henriksson över förskolepedagogik för teckenspråkiga.
– Den kritiska perioden för språkinlärning ligger i den tidiga barndomen. Därför är det, med tanke på både det finska och finlandssvenska teckenspråkets framtid, speciellt viktigt att rikta åtgärder i synnerhet på förskolepedagogik.
Senast behandlades teckenspråkigas rättigheter år 2013 i statsrådets berättelse till riksdagen om tillämpningen av språklagstiftningen. Enligt berättelsen borde myndigheterna öka sin kommunikation på teckenspråk.
– Det gläder mig att man i en del kommuner redan gjort framsteg inom e-kommunikation på teckenspråk. Även justitieministeriet kommunicerar på de båda inhemska teckenspråken i samband med val – så också vid det nästkommande Europaparlamentsvalet, påpekar Henriksson.
Målet är att stifta en allmän lag som klargör teckenspråkigas rättigheter redan under den pågående valperioden.
Ytterligare upplysningar:
ministerns specialmedarbetare Malin Brännkärr, tfn 02951 50148