Systemet med tillstånd till fortsatt handläggning i hovrätterna
Justitieministeriets arbetsgrupp föreslår att tillämpningsområdet för systemet med tillstånd till fortsatt handläggning utvidgas. Systemet har varit i bruk i hovrätterna från och med år 2011. Enligt förslaget ska tillståndssystemet bli tillämpligt i alla tvistemål och ansökningsärenden samt i största delen av brottmål. Syftet med reformen är att göra tillståndssystemet klarare och flytta tyngdpunkten i rättegången allt mer tydligt till tingsrättsbehandlingen.
I praktiken betyder systemet med tillstånd till fortsatt handläggning att alla tingsrättsavgöranden fortsättningsvis får överklagas hos hovrätten, men att ett besvär tas upp till fullskalig handläggning endast om hovrätten meddelar tillstånd till fortsatt handläggning.
Arbetsgruppen föreslår att en fullskalig hovrättshandläggning av tvistemål och ansökningsärenden i fortsättningen alltid ska förutsätta tillstånd till fortsatt handläggning. De vanligaste ansökningsärendena är besvär över beslut som gäller betalningsoförmåga och utsökning. Också ärenden som gäller bl.a. vårdnad om barn, boende av barn och underhåll för barn ska i fortsättningen omfattas av tillståndssystemet.
I brottmål ska svaranden enligt förslaget behöva tillstånd till fortsatt handläggning, om han eller hon inte har dömts till strängare straff än fängelse i åtta månader. Om straffet har varit strängare än detta, behövs tillstånd inte. Åklagaren och brottsoffret ska alltid behöva tillstånd till fortsatt handläggning när de överklagar tingsrättens dom.
För närvarande krävs tillstånd till fortsatt handläggning i sådana tvistemål som gäller skulder eller penningfordringar där det s.k. förlustvärdet är högst 10 000 euro. Med förlustvärde avses skillnaden mellan det krav som en part har framfört i hovrätten och tingsrättens avgörande. För tillfället omfattas ansökningsärenden inte alls av systemet med tillstånd till fortsatt handläggning.
I brottmål behöver svaranden i nuläget tillstånd till fortsatt handläggning, om han eller hon inte har dömts till strängare straff än fängelse i fyra månader. Åklagaren och brottsoffret behöver tillstånd, om det för det brott som överklagandet gäller inte har föreskrivits strängare straff än böter eller fängelse i högst två år.
Tillståndssystemet har fungerat väl
Systemet med tillstånd till fortsatt handläggning har varit i kraft i tre år. Systemet har fungerat väl och minskat arbetsmängden särskilt i fråga om brottmål. Det har inte förekommit några rättsskyddsproblem i anslutning till tillämpningen av systemet.
Genom att utvidga tillämpningsområdet för systemet kan man enligt en relativt snabb tidsplan utveckla och effektivisera rättsvården. Utvidgningen av systemet med tillstånd till fortsatt handläggning är en av åtgärderna som ingår i reformprogrammet för rättsvården för åren 2013–2025.
Av alla ärenden som avgjordes vid hovrätterna år 2012 var cirka en femtedel sådana att tillstånd till fortsatt handläggning inte meddelades. Den föreslagna utvidgningen av tillståndssystemet skulle enligt arbetsgruppens uppskattning öka andelen nekande tillståndsbeslut till cirka 35 procent av de årligen avgjorda ärendena.
Reformen förväntas minska antalet huvudförhandlingar i hovrätterna, vilket enligt arbetsgruppen skulle kunna medföra besparingar på till och med två miljoner euro och skapa ett behov att stegvis minska personalantalet i hovrätterna med cirka 30 årsverken. En del av dessa årsverken borde dock överföras till tingsrätterna, eftersom systemet med tillstånd till fortsatt handläggning bygger på en effektiv och högklassig tingsrättsprocess.
Ytterligare upplysningar:
lagstiftningsrådet Maarit Leppänen, tfn 02951 50276,
e-post: fö[email protected]