Justitieminister Henriksson: Ställningen av frigivna fångar ska förbättras
I många länder finns det ett särskilt eftervårdssystem för frigivna fångar, men i Finland har det ansetts att det räcker med den kommunala basservicen. Därför finns det inte heller någon enskild organisation som skulle bära ansvaret för fångarnas helhetssituation. Rehabiliteringsåtgärder under fängelsetiden blir ofta resultatlösa, om rehabiliteringen inte fortsätter efter frigivningen, konstaterade justitieminister Henriksson i sitt tal på Vasa fängelses 150-årsjubileum i dag.
Enligt minister Anna-Maja Henriksson ökar en kontrollerad och stödd frigivning av fångar säkerheten i samhället. Ministern anser att den nuvarande ansvars- och kostnadsfördelningen mellan staten och kommunerna i princip fungerar väl, men att det praktiska samarbetet borde utvecklas vidare och att utomstående tjänster borde användas i större omfattning.
Att utomstående aktörer deltar i rehabiliteringsåtgärderna i ett allt tidigare skede är viktigt för att rehabiliteringen som påbörjats i fängelse kan fortsätta utan avbrott också efter frigivningen, sade Henriksson.
Vasa fängelse, som nu firar sitt 150-årsjubileum, är enligt ministern ett bra exempel på ett fängelse som utnyttjar möjligheten att placera fångar i övervakad frihet på prov.
Användningen av övervakad frihet på prov bör ökas ytterligare. Utredningar har visat att risken för återfallsbrottslighet är betydligt mindre om fången placeras i övervakad frihet på prov i stället för att han eller hon friges direkt till frihet.
Henriksson betonade att det trots den allt stramare statsfinansiella situationen är möjligt att utveckla och intensifiera samarbetet såväl inom Brottspåföljdsmyndigheten som mellan kommunerna och aktörerna inom den tredje sektorn. Enligt ministern finns det fortfarande för stora skillnader mellan enheterna när det gäller till exempel utarbetandet av eller innehållet i frigivningsplanerna.
Brottspåföljdsmyndigheten håller på att genomföra omfattande ekonomiska anpassningsåtgärder, och det är klart att detta återspeglas i de resurser somstår till förfogande. Det är viktigt att genomförandet av sparåtgärderna inte äventyrar skötseln av kärnuppgifterna utan att besparingar eftersträvas genom att genuint utveckla arbets- och verksamhetsprocesserna samt genom att utnyttja de möjligheter som den nya tekniken har medfört.
Ytterligare upplysningar:
ministerns specialmedarbetare Robin Harms, tfn 02951 50176
e-post: fö[email protected]