Justitieministeriets förvaltningsområde i statens budgetproposition för 2016

Tilläggsanslaget riktas till domstolarna, rättshjälpsbyråerna, utsökningsväsendet, åklagarväsendet, Brottspåföljdsmyndigheten och Rättsregistercentralen. Summan motsvarar i genomsnitt de nedskärningar som beslutades om i planen för de offentliga finanserna år 2014.

Anslagssituationen blir betydligt stramare under den kommande fyraårsperioden i och med att de kumulativa nedskärningarna är större än tilläggsanslaget. Anpassningsåtgärderna inom den offentliga ekonomin inskränker således även verksamhetsramarna för justitieministeriets förvaltningsområde.

Åtgärderna i reformprogrammet för rättsvården fortsätts

Åtgärderna i reformprogrammet för rättsvården fortsätts. Målet med reformprogrammets projekt är att garantera att rättsskyddet förverkligas trots det avsevärda utgiftstrycket och sparåtgärderna som riktas mot rättsvården.

Den offentliga rättshjälpens verksamhet ska effektiviseras genom att utveckla den juridiska rådgivningen, de elektroniska tjänsterna och alternativa tvistlösningsförfaranden. Enligt helhetsplanen som utarbetats under sommaren 2015 är målet att medborgarna lätt har tillgång till rättshjälpstjänsterna. En av utvecklingsåtgärderna hänför sig till användningen av distanstjänster. Dessa pilottestas i rättshjälpsbyråerna.

Reformen av tingsrättsnätverket fortsätter. Syftet är att stärka tingsrätternas strukturer så att tillgången till rättsskydd och högklassig rättskipning kan tryggas. Detta förutsätter att man bildar större administrativa helheter så att tingsrätternas arbetsmängd och resurser kan fördelas jämnare än för närvarande.

Domstolsavgifterna ska höjas och avgifterna ska tas i bruk i nya ärendegrupper i början av 2016, dock på ett sätt som inte äventyrar mindre bemedlade medborgares rättsskydd. Avgifterna höjs närmare handläggningskostnaderna. Ändringarna uppskattas öka statens intäkter med 12-15 miljoner euro per år.

Antalet ansökningar om rättshjälp från asylsökande uppskattas öka. Över hälften av asylsökande söker offentlig rättshjälp i sitt asylärende. En motsvarande ökning förväntas i fråga om besvär över negativa asylbeslut i Helsingfors förvaltningsdomstol och i högsta förvaltningsdomstolen. För utgifterna som hänför sig till asylsökandes rättsskydd reserveras 13 miljoner euro. Nya metoder ska sökas för att förenkla förfaranden och processer i syfte att stävja de ökande rättshjälpsutgifterna.

I anslutning till marknadsdomstolen inrättas en avdelning för den europeiska patentdomstolen, vilket kommer att öka marknadsdomstolens ärendemängd avsevärt. EU:s dataskyddsreform beräknas träda i kraft år 2018, vilket förutsätter att dataombudsmannens byrå förbereder sig för att ta emot nya uppgifter och mera internationellt samarbete.

Under 2016 bereds ett demokratipolitiskt åtgärdsprogram samt Finlands andra nationella handlingsplan för grundläggande och mänskliga rättigheter.

Stödtjänster för brottsoffer ska finansieras med brottsofferavgift

Stödtjänster för brottsoffer ska ordnas i enlighet med vad som förutsätts i EU:s brottsofferdirektiv i samarbete med social- och hälsovårdsförvaltningen och de organisationer som producerar tjänsterna. Produktionen av tjänster ska finansieras genom att ta i bruk en brottsofferavgift och genom att utveckla statsunderstödssystemet som hänför sig till avgiften. Ett tilläggsanslag på 2,5 miljoner euro anvisas till att ordna stödtjänster för brottsoffer år 2016. Summan tas ur intäkterna från brottsofferavgiften.

Justitieministeriet låter utföra en utredning om hur det rådande rättsläget motsvarar den allmänna rättsuppfattningen. I enlighet med regeringsprogrammet ska det säkerställas att de straff som utdöms för brott står i rättvis proportion till gärningens klandervärdhet.

Ändringarna i lagstiftningen om föreläggande av bot och ordningsbot ska sättas i kraft under 2016. Avsikten är att höja beloppet på dagsböter och ordningsböter.

Brottspåföljdsmyndighetens lokalstruktur kräver förnyelse på grund av tidigare gjorda sparbeslut. Målet är att möjliggöra säkerhet i verksamheten, stödja de samhälleliga resultatmålen som ställs på verkställigheten av straff samt minska återfallsbrottslighet. Strävan är att fängelsenätverket också i fortsättningen är regionalt täckande.

Avsikten är att inleda en grundlig sanering av Tavastehus fängelse så att fängelset blir ett stängt kvinnofängelse som tar i hänsyn kvinnliga fångars särskilda behov. Med det samma gör man av med de sista fängelsecellerna utan toalett, dvs. så kallade baljceller. I nuläget är största delen av finska kvinnofångar placerade i Tavastehus fängelse, men i fängelset finns också en avdelning för män.

Ansvaret för ordnande och finansiering av fångars hälsovård överförs vid ingången av 2016 från Brottspåföljdsmyndigheten till social- och hälsovårdsministeriets förvaltningsområde. Åtgärden tar fångarnas hälsovård närmare det normala hälsovårdssystemet och harmoniserar dess tillsyn med den normala hälsovården. Ändringen innebär att ca 200 personer som jobbar inom hälsovården vid fängelserna överförs administrativt till Institutet för hälsa och välfärd.

Brottspåföljdsmyndigheten deltar i det förvaltningsövergripande programmet för minskning av långtidsbostadslösheten med mål att minska bostadslösheten speciellt bland frigivna fångar.

Ytterligare upplysningar:
ekonomidirektör Tapio Laamanen, tfn 02951 50290,
överdirektör Kari Kiesiläinen, tfn 02951 50138 (frågor som gäller domstolarna),
överdirektör Arto Kujala, tfn 02951 50408 (frågor som gäller verkställigheten av straff och åklagarna),
e-post: fö[email protected]