De språkliga rättigheterna förverkligas fortfarande slumpmässigt i Finland

För beredningen av berättelsen hördes i stor utsträckning olika myndigheter och andra instanser samt olika språkgrupper i Finland. Berättelsen lämnas till riksdagen vart fjärde år och bereds vid justitieministeriet.

Enligt berättelsen finns det fortfarande brister särskilt när det gäller de svenskspråkigas rätt att få service vid myndigheterna på sitt eget modersmål, vilket enligt myndigheterna till en stor del beror på bristen på språkkunnig personal. Under de senaste åren har medborgarna varit särskilt oroliga för att den språkliga servicen inte alltid fungerar vid nödcentralerna samt inom social- och hälsovården.

- De språkliga rättigheterna hör till individens grundläggande rättigheter. Med tanke på individens grundtrygghet är social-, och hälsovård på eget språk viktig i livets alla skeden. Därför är det viktigt att genast från början beakta att språkliga rättigheter förverkligas i praktiken i kommande strukturreformer, till exempel i kommunreformen. Språkliga rättigheter får inte hamna i kläm i reformerna, säger justitieminister Anna-Maja Henriksson som presenterade berättelsen.

Stora regionala skillnader

I huvudstadsregionen är det särskilt svårt att få tillgång till tvåspråkig service trots att antalet svenskspråkiga är relativt stort. Språklagstiftningen verkar förverkligas bäst i tvåspråkiga kommuner med svenska som majoritetens språk och i kommuner där svenskspråkigas andel annars är stor.

Valet av kontaktspråk är också allt oftare beroende på hur aktiv individen själv är, trots att myndigheterna enligt lag är skyldiga att på eget initiativ hämta uppgiften om kundens modersmål i befolkningsdatasystemet och använda detta språk.

Språkklimatet har hårdnat

Av rapporten framgår att attityderna mot flera språkgrupper har blivit hårdare på senaste tiden. Även internationella övervakningsorgan har fäst uppmärksamhet vid Finlands språkförhållanden.

- Hot om våld och hatprat är alltid en oacceptabel kränkning. Den senaste tidens påhopp och hot mot bland annat finlandssvenska journalister måste tas på största allvar. Detsamma gäller naturligtvis hot eller hatprat mot andra personer och andra minoriteter såsom samer, romer eller invandrare. I vårt samhälle måste vi klart visa att hot inte är acceptabla, säger minister Henriksson.

Fler instanser än tidigare har hörts

För beredningen av berättelsen hördes den här gången på ett mer omfattande sätt än tidigare olika myndigheter, organisationer och medborgare. I berättelsen behandlas också på ett grundligare sätt än tidigare internationella fördrag om språkliga rättigheter samt andra språkgrupper i Finland.

Antalet personer som talar ryska och särskilt estniska som modersmål har ökat betydligt under de senaste åren. Enligt rapporten har inställningen till personer som talar ryska blivit bättre under de senaste åren. Också antalet tjänster på ryska har ökat i någon mån i synnerhet i Östra Finland, där nivån på ryskspråkiga tjänster är relativt bra. Personer med estniska som modersmål förutsätts däremot förstå finska, vilket kan leda till missförstånd och problem i fråga om tillgången på tjänster.

När det gäller teckenspråk framhävs det i rapporten att särskilt det finlandssvenska teckenspråkets ställning har försämrats.

Personalens språkkunskaper i nyckelroll

Positiv utveckling är att ledningen vid myndigheter och organisationer för språkfrågor enligt berättelsen aktivare än tidigare har fungerat för bättre språklig service. Språkprogram och -strategier har utarbetats för att trygga nationalspråkens och bland annat också de samiska språkens, romanis och teckenspråkens ställning. Detta har dock inte ännu lett till att servicen systematiskt skulle ha förbättrats.

För att åtgärda missförhållanden som lyfts fram föreslår statsrådet att myndigheterna tar i bruk de konkreta åtgärdsförslag för att bevara två livskraftiga nationalspråk som stakades ut i statsrådets nationalspråksstrategi i slutet av förra året. Det är viktigt att fästa uppmärksamhet vid tjänstemännens språkkunskaper vid rekrytering. Det förväntas att antalet språkkunnig personal hos myndigheterna kommer att öka genom språkkurser samt på lång sikt även genom språkbadsverksamhet för barn.

Statsrådet anser att myndigheterna i högre grad än för närvarande också i praktiken ska se till att skyldigheten självmant utreda och ge service på individens modersmål förverkligas.

Också när kommun- och andra strukturreformer planeras bör man enligt berättelsen se till att de språkliga rättigheterna förverkligas i praktiken.

Ytterligare upplysningar:
enhetens direktör Johanna Suurpää, tfn 02951 50534
specialsakkunnig Maj Krogell-Haimi, tfn02951 50422
e-post: fö[email protected]