Lagförslag om åtalsuppgörelse till riksdagen

Lagförslaget som överlämnades till riksdagen i dag den 30 maj syftar till att effektivisera och påskynda behandlingen särskilt av omfattande ekonomiska brottmål samt att minska de totala kostnaderna för rättegångar, dock utan att äventyra den brottsmisstänktes eller målsägandens rättsskydd.

Det nya förfarandet är avsett för sådana fall där det bedöms vara till mest nytta med tanke på ändamålsenlig användning av myndighetsresurserna och skyndsam behandling av brottmål. Att erkänna eget rattfylleri eller något annat brott som i allmänhet är lätt att utreda ska inte leda till åtalsuppgörelse eller ett lindrigare straff.

Enligt förslaget kan åklagaren på framställning av undersökningsledaren bestämma att förundersökning inte görs i fråga om alla brott när en person misstänks ha gjort sig skyldig till flera brott och han eller hon genom att erkänna har främjat utredningen av brotten. Samtidigt kan åklagaren förbinda sig till att yrka på straff i enlighet med en lindrigare straffskala.

På grund av ett erkännande ska åklagaren tillsammans med den brottsmisstänkte också kunna lägga fram ett domsförslag. Detta domsförslag ska behandlas vid domstol i en s.k. erkännanderättegång, som är smidigare än en vanlig rättegång, och på basis av domsförslaget ska ett straff enligt en lindrigare straffskala kunna dömas ut.

Bestämmelserna om åtalsuppgörelse ska vara tillämpliga på brott för vilka det inte har föreskrivits ett strängare straff än fängelse i sex år. Bestämmelserna kan dock inte tillämpas på brott mot liv eller hälsa eller sexualbrott som kränker den sexuella självbestämmanderätten eller riktar sig mot barn.

Enligt förslaget skulle man ha mest nytta av det nya systemet vid omfattande brottmål och brott som är svåra att utreda samt i synnerhet vid mål som omfattar flera brott, varav en del klart är s.k. huvudbrott och en del lindrigare brott som har samband med huvudbrotten. De nya medlen skulle vara tillämpliga särskilt på brott som begås i vinningssyfte och som ofta innefattar komplicerade rättsliga och praktiska arrangemang. I praktiken betyder detta ekonomiska brott och andra likartade brott.

Vid prövningen av om åtalsuppgörelse ska användas bör åklagaren beakta sakens natur och de eventuella kostnader som förfarandet medför samt den tid som går åt för det och ställningen av andra som är delaktiga i brottet.

I Europa används ett system där erkännande av brottet leder till ett lindrigare straff bland annat i England och Wales, Frankrike, Tyskland, Italien, Polen och Estland. Också Norge och Danmark har ett nästan motsvarande system.

I den finska lagstiftningen finns för närvarande inga bestämmelser om att den brottsmisstänkte genom att erkänna brottet kan få möjlighet till åtalsuppgörelse som kan leda till ett lindrigare straff. Erkännande har dock även enligt gällande lagstiftning betydelse vid bedömningen av det straffrättsliga ansvaret.

Dessutom föreslås ändringar i bestämmelserna om åtalseftergift av påföljdsnatur. Bestämmelserna ska ändras så att åklagaren inte längre i sitt beslut konstaterar att den som meddelas åtalseftergift har gjort sig skyldig till brottet utan att förutsättningarna för att väcka åtal uppfylls, men att man på i lag föreskrivna grunder avstår från vidare åtgärder.

En ny grund för att meddela åtalseftergift ska enligt förslaget vara att den som misstänks för flera brott har erkänt något brott. En annan ny grund ska vara att de kostnader som behandlingen medför står i klart missförhållande till sakens natur och de eventuella påföljderna.
I lagen ska också tas in en ny bestämmelse om åklagarens skyldighet att motivera ett beslut om åtalseftergift.

Ytterligare upplysningar: lagstiftningsrådet Jaakko Rautio, tfn 02951 50500,
e-post: fö[email protected]