Lagförslag till riksdagen: Småföretagare får möjlighet till skuldsanering

Målet med regeringspropositionen som i dag den 12 juni lämnades till riksdagen är att uppdatera lagen om skuldsanering till att motsvara förändringen som skett inom kreditgivning. Överskuldsättning, som tidigare i huvudsak orsakats av företags-, borgens- eller bostadsskulder, är numera oftast en följd av konsumtionskrediter, hyresskulder och obetalda räkningar.

Även småföretagare får möjlighet till skuldsanering

Enligt propositionen kan en företagare beviljas skuldsanering för sina privata skulder och skulder som hänför sig till näringsverksamheten, om näringsverksamheten är förhållandevis småskalig och främst baserar sig på företagarens egen arbetsinsats.

För närvarande kan skuldsanering inte beviljas för skulder som hänför sig till näringsverksamhet. Företagaren måste antingen lägga ner sin näringsverksamhet för att kunna ansöka om skuldsanering eller ansöka om företagssanering. För småföretagare är företagssanering dock ofta ett för tungt och dyrt alternativ.

En förutsättning för skuldsanering ska vara att företagaren kan betala åtminstone en del av sina skulder och att näringsverksamheten är tillräckligt lönsam. Företag i bolagsform ska dock inte heller i fortsättningen ha möjlighet till skuldsanering.

Reformen ska förbättra skyddet för företagarens ägarbostad. Till skillnad från företagssanering kan företagaren i skuldsanering under vissa förutsättningar behålla sin ägarbostad.

I fortsättningen ska privata näringsidkare ges ekonomisk rådgivning och skuldrådgivning också när det gäller sanering av skulder som hänför sig till deras näringsverksamhet.

Arbetslösa får skuldsanering snabbare

Skuldsanering ska enligt propositionen kunna beviljas efter 1,5 års arbetslöshet. För närvarande kan skuldsanering beviljas först när gäldenären har varit arbetslös i två år.

Enligt den gällande lagen kan till exempel uppenbart lättsinnig skuldsättning utgöra ett hinder för skuldsanering. Detta ålderdomliga uttryck ska ersättas med uttrycket "likgiltig och oansvarig skuldsättning".

Enligt propositionen ska man vid bedömningen av skuldsättningens klandervärdhet även beakta bl.a. gäldenärens ålder och hur kreditgivaren har handlat. Kreditgivarna förutsätts handla ansvarsfullt och bedöma konsumentens betalningsförmåga innan kredit beviljas.

Gäldenären ska få behålla en större andel av sina tilläggsinkomster

I fortsättningen ska gäldenären få behålla en större andel av de tilläggsinkomster som han eller hon får under skuldsaneringen. Syftet är att uppmuntra gäldenären till att förvärva inkomster. Gäldenären ska ha rätt till fler fria månader då betalningsprogrammet är i krafti mer än tre år.

Gäldenärens ekonomiska ställning ska i allmänhet utredas redan innan man lämnar in en ansökan om skuldsanering. Oftast utförs utredningen vid den ekonomiska rådgivningen och skuldrådgivningen. Betalningsprogrammet ska kunna fastställas med samtycke av en majoritet av borgenärerna trots att borgenärer med mindre fordringar motsätter sig detta.

Skuldsaneringsförfarandet ska också förenklas bl.a. så att skuldens belopp i betalningsprogrammet ska fastställas enligt en bestämd saldodag som anges i ansökan om skuldsanering. I fortsättningen ska delgivningar till gäldenären, borgenärerna och andra instanser kunna framställas per e-post, då dessa enligt rådande praxis framställs per post.

I propositionen föreslås att en gäldenär som får behålla sin ägarbostad i fortsättningen ska betala en större andel av sina skulder än för närvarande. I fråga om andra skulder än säkerhetsskulder ska det belopp som inflyter under betalningsprogrammet uppgå till samma belopp som under ett femårigt program, trots att betalningsprogrammet skulle vara i kraft i tre år. Med tanke på borgenärerna är detta en övergång till ett mer rättvist beräkningssätt.

Slutgiltig preskription räknas från det att skulden förfaller till betalning

Det föreslås att till lagen fogas bestämmelser om slutgiltig preskription av en fordran. Denna preskriptionstid börjar löpa från det att fordran förfaller till betalning. Preskriptionstiden ska vara 20 år, eller 25 år om borgenären är en fysisk person. Bestämmelsen ska omfatta fysiska personers penningskulder som grundar sig på avtal.

Syftet är att säkra att det alltid finns en maximilängd för skuldansvaret. För närvarande preskriberas utsökningsskulder slutligt när 15 år (i vissa fall 20 år) har gått efter meddelandet av den slutliga domen. I stället preskriberas sådana skulder inte, beträffande vilka en dom av ett eller annat skäl inte har skaffats och vilkas preskription gång på gång har avbrutits. I och med lagändringen kommer även sådana skulder i framtiden att preskriberas.

Genomförandet av propositionen förutsätter att anslaget för ekonomisk rådgivning och skuldrådgivning höjs. Till denna del hänför sig propositionen till budgetpropositionen för 2015 som lämnas till riksdagen på hösten.

Ytterligare upplysningar:
lagstiftningsrådet Mari Aalto, tfn 02951 50502
e-post: fö[email protected]