Lagen ger inte tillräckligt skydd för en person som är föremål för sexhandel - justitieministern anser att ett totalförbud mot sexköp bör övervägas

Utredningen gjordes på uppdrag av justitieminister Anna-Maja Henriksson. Behovet att genomföra en genomgripande bedömning av lagstiftningen om köp av sex och staka ut de fortsatta åtgärderna har skrivits in i regeringens jämställdhetsprogram.

- Utredningen bekräftar att det för närvarande finns fall som inte omfattas av straffrättsligt ansvar, trots att de faktiskt handlar om koppleri eller människohandel. Av utredningen framgår också hur mycket utnyttjande det förekommer i samband med prostitution, konstaterade minister Henriksson i dag vid publiceringen av utredningen.

- Enligt min åsikt skulle det vara motiverat att i Finland införa en allmän kriminalisering av sexköp enligt svensk modell.

Minister Henriksson tänker inom den närmaste framtiden ta upp ärendet för diskussion inom regeringen. Henriksson välkomnar också en bred samhällsdebatt i frågan.

Henriksson påpekade därtill att problemen i anslutning till människohandel och prostitution inte kan lösas enbart genom nya kriminaliseringar.

- Antalet uppdagade koppleribrott är i hög grad bundet till hur mycket resurser polisen har kunnat rikta till utredningen av dessa brott. Det är också viktigt att tillräckliga resurser riktas till integration samt till de stödåtgärder som offer för människohandel och koppleri behöver.

Förbudet i sin nuvarande form fungerar inte

Enligt den gällande bestämmelsen som gäller utnyttjande av en person som är föremål för sexhandel är det förbjudet att köpa sex av offer för människohandel eller koppleri. I ordningslagen föreskrivs för sin del att det är förbjudet att på allmän plats köpa och mot betalning erbjuda sexuella tjänster. Att köpa sexuella tjänster av minderåriga är straffbart enligt strafflagens bestämmelse om köp av sexuella tjänster av ung person.

Forskarna anser att den gällande lagstiftningen är svår att tillämpa. Förundersökning i fall som gäller utnyttjande av en person som är föremål för sexhandel har inletts relativt sällan, trots att man i kopplerifall har upptäckt köpare av sex. Enligt forskarna är det svårt att driva åtal för köp av sex, eftersom myndigheterna i dessa fall ska kunna bevisa i efterhand att köparen borde ha vetat att säljaren är offer för människohandel eller koppleri. Åtalet leder inte nödvändigtvis till dom, trots att utnyttjandebrottet skulle ha riktat sig mot ett offer för människohandel.

När det gäller ordningslagen anser forskarna det vara problematiskt att bestämmelsen enligt vilken det är förbjudet att på allmän plats köpa och mot betalning erbjuda sexuella tjänster har tillämpats främst på säljare.

På basis av sin utredning föreslår även forskarna att det bör införas ett totalförbud mot sexköp. Genom ett totalförbud skulle man på ett mer effektivt och tydligt sätt kunna ingripa i efterfrågan på sexuella tjänster som för sin del upprätthåller sexhandeln. Jämfört med att delvis förbjuda sexköp skulle ett totalförbud vara enklare att iaktta och övervaka. Ett totalförbud skulle sannolikt också stöda det negativa attitydklimatet i fråga om sexhandel mer effektivt än det nuvarande förbudet. Som ett annat alternativ föreslår forskarna att den gällande lagen ändras så att det är förbjudet att köpa sexuella tjänster av offer för människohandel eller koppleri om köparen har haft anledning att misstänka människohandel eller koppleri.

Därtill föreslår forskarna att förbudet i ordningslagen som gäller försäljning av sexuella tjänster upphävs och att brottsrekvisitet för koppleribrott förtydligas. Enligt forskarna bör det dessutom fästas mer uppmärksamhet än för närvarande vid integrationen av kvinnor som kommer till Finland.

Som bakgrundsmaterial för utredningen har använts bl.a. polisens och åklagarnas kvantitativa uppgifter om tillämpningen av förbuden, domar i fall som gäller människohandel, koppleri och utnyttjande av en person som är föremål för sexhandel, uppgifter om tillämpningen av ordningslagen samt intervjuer med sakkunniga. Även situationen i Sverige och i Storbritannien har utretts. I Sverige trädde ett totalförbud mot sexköp i kraft år 1999. I Storbritannien infördes ett förbud mot att köpa sexuella tjänster av offer för människohandel och koppleri år 2009. Till skillnad från Finland förutsätter straffbarheten i Storbritannien inte att köparen är medveten om att säljaren är offer för människohandel eller koppleri.

Ytterligare upplysningar:
ministerns specialmedarbetare Robin Harms, tfn 02951 50176, e-post: fö[email protected],
professor Johanna Niemi, tfn 09 191 22162, e-post: fö[email protected], och jur. mag. Jussi Aaltonen, tfn 050 416 0277