Hoppa till innehåll
Statsrådet och ministerierna Media

Minister Häkkänen: Regleringen som gäller rättegångsbiträden ska bedömas på nytt

Justitieministeriet
16.3.2018 13.34
Pressmeddelande

Justitieminister Antti Häkkänen vill att det förs en grundlig diskussion om hur systemet med rättegångsbiträden med tillstånd fungerar och om det finns behov att ändra det. Detta var en av frågorna som Häkkänen lyfte fram i sitt tal vid rättskipningsdagen för Helsingfors hovrätts domkrets.

- Rättegångsbiträden med tillstånd är parternas ombud i rättsliga processer. Biträdena förverkligar därmed för sin del medborgarnas rättsskydd. Därför kan regleringen som gäller rättegångsbiträden med tillstånd vara direkt kopplat till tryggande av medborgarnas rättssäkerhet. Det är skäl att under våren föra en grundlig diskussion om behovet att utveckla bland annat bestämmelserna om ombudens kompetenskrav. Justitieministeriet har gjort en bedömning om ändringsbehoven och remissbehandlingen av vår bedömning börjar, sade minister Häkkänen.

Bestämmelser om rättegångsbiträdenas kompetenskrav finns i lagen om rättegångsbiträden med tillstånd från år 2013. Från år 2014 har enbart en advokat, ett offentligt rättsbiträde eller ett rättegångsbiträde med tillstånd kunnat vara biträden vid en rättegång. Syftet med tillståndssystemet är att förbättra parternas rättssäkerhet och förutsättningarna för en god rättsvård.

- En rättvis domstolsprocess förutsätter att domstolspersonalen, åklagarna och rättegångsombuden sköter sina uppgifter på ett professionellt sätt. För att trygga en rättvis rättegång är det viktigt att enbart jurister som uppfyller vissa kompetenskrav kan vara verksamma som rättegångsbiträden, sade Häkkänen.

Efter att lagen infördes har man dock lyft fram att den till vissa delar är mångtydig och bristfällig. Kritik har riktats mot bland annat förutsättningarna för att bevilja tillstånd, omfattningen av övervakningen, förutsättningarna för att återkalla ett tillstånd, behandlingen av biträdenas arvodestvistemål samt omfattningen av justitiekanslerns rätt att söka ändring. Enligt Häkkänen finns det skäl att föra en öppen diskussion om behovet att ändra lagen.

- Det viktigaste är att trygga en tillräcklig miniminivå för rättegångsbiträdenas kompetens. Det ska dock också ses till att tröskeln för att sköta uppdrag som rättegångsbiträde inte blir för hög, eftersom detta hör till en av de mest traditionella juristuppgifterna. Jag tycker att det är viktigt att föra en grundlig diskussion om vilken kompetens som ska krävas av jurister som är verksamma i domstolen.

Eventuella ändringsbehov har bedömts vid justitieministeriet och bedömningspromemorian skickas nu ut på remiss. Häkkänen berättade att man utifrån remissvaren bedömer vilka åtgärder det eventuellt finns skäl att vidta för att utveckla systemet.

Ytterligare information: Lauri Koskentausta, specialmedarbetare, tfn 02951 50131

Bedömningen finns i bilagan (på finska).

Antti Häkkänen
Tillbaka till toppen