Delegation föreslår: Reformprogrammet ska effektivisera rättsvården

"Vi konstaterade i delegationen att effektiviteten och rättssäkerheten inte är motsatser. Trots att medlemmarna hade avvikande synpunkter på vissa detaljer i programmet, hade vi en gemensam syn på i vilken riktning rättssäkerheten ska utvecklas", beskriver delegationens ordförande, justitieministeriets kanslichef Tiina Astola arbetet.

Arbetsmängden ska minskas

"Det reformprogram som delegationen utarbetat för rättsvården för åren 2013-2025 är en helhet som utgår från att arbetet vid domstolarna och de andra enheterna inom rättsväsendet ska minskas utan att äventyra rättssäkerheten", sammanfattar Astola.

Delegationen har haft som mål att hitta en lämplig behandlingskedja för varje ärende.
Målet ska vara att ärenden avgörs i ett så tidigt skede som möjligt. Komplicerade förfaranden gör att det tar länge för klienter att få rättsskydd, något som blir dyrt för samhället.

Delegationen anserdet vara viktigt att det skapas ekonomiskt spelrum för rättsväsendets framtida utveckling. Delegationens program innehåller även förslag till åtgärder för att från och med 2015 nå de sparkrav på 6 miljoner euro som rambeslutet från år 2012 förutsätter.

Lämpliga behandlingskedjor som medel att minska arbetsmängden

Hovrätternas system med tillstånd till fortsatt handläggning föreslås bli utvidgat. När det gäller de besvär som omfattas av systemets tillämpningsområde, avgör hovrätten först i ett lättare förfarande om det finns grunder för att fortsätta handläggningen av besvären i en hel prövning. Om det inte finns grunder, står tingsrättens avgörande fast.

Enligt delegationen ska det utredas om hovrättsförfarandet skulle kunna reformeras så att hovrätten kan ta emot den muntliga bevisning som har presenterats vid tingsrätten genom att se på den videoupptagning som gjorts i tingsrätten. En motsvarande reform har genomförts i Sverige med goda resultat.

Användningen av fjärranslutningar ska ökas vid rättegångar. Det ska tas i bruk sådan informationsteknik som gör det lättare att anhängiggöra ärenden samt som förkortar väntetiderna och minskar rutinarbetet vid domstolar och andra enheter.

Systemet med besvärstillstånd ska utvidgas till högsta förvaltningsdomstolen. För att rättsskyddet ska förverkligas i förvaltningen, bör rättelseförfarandena i förvaltningen ökas. Förvaltningsmyndighetens beslut om rättelseyrkanden ska få överklagas hos förvaltningsdomstolen.

Delegationen vill minska antalet nämndemän som deltar i tingsrätternas sammansättningar vid avgörande och på lång sikt avskaffa hela nämndemannasystemet. Tingsrätterna behandlar redan nu största delen av brottmålen samt alla tvistemål utan nämndemän.

Behandlingskedjan för brottmål skulle kunna förkortas t.ex. genom att öka skriftliga förfaranden vid tingsrätten och genom att minska åklagarens roll i de brottmål där bevisningen är klar. Domarna ska inte längre behöva ge skriftliga motiveringartill domen om det inte söks ändring i domen.

Möjligheterna att reformera beslutsfattandet i ärenden som gäller omhändertagande av barn bör utredas. Målet är att beslutet i första hand ska fattas av ett mångprofessionellt organ och att beslutet ska få överklagas genom besvär hos förvaltningsdomstolen. För närvarande är högsta förvaltningsdomstolen den enda besvärsinstansen i ärenden som gäller tvångsomhändertaganden av barn.

Förfarandet med medling i vårdnadstvister med hjälp av ett sakkunnigbiträde ska utvidgas till hela landet.

Delegationen föreslår också att övervakningen av rättegångsbiträdens arbetskvalitet ska effektiviseras. Domare bör oftare än för närvarande ingripa i frågor som gäller biträdens arvode och anmäla missförhållandena till tillsynsnämnden vid Finlands Advokatförbund.

Handläggningen av ostridiga fordringsmål ska reformeras så att ärendena antingen överförs till utsökningsmyndigheterna eller koncentreras till högst tre tingsrätter.

Domstolarna ska bli färre men starkare

När arbetsmängden minskar kan också antalet domstolar ytterligare minskas på alla nivåer enligt delegationen. Domstolarna ska bli starkare än för närvarande när det gäller deras funktion, kvalitet och befolkningsunderlag. Reformen syftar till att förbättra kunnandet och minska behovet av ändringssökande.

Delegationen föreslår att ungefär hälften av de nuvarande 27 tingsrätterna ska finnas kvar i framtiden. Om möjligt ska deras domkretsar motsvara polisens och åklagarens verksamhetsdistrikt. I detta samband ska det också utredas vilka sidokanslier som bör bevaras.

Den redan pågående reformen av hovrätternas och förvaltningsdomstolarnas struktur ska fortsättas så att antalet hovrätter blir fyra i hela landet. För närvarande finns det sex hovrätter, och enligt en regeringsproposition som redan har överlämnats till riksdagen ska antalet minskas till fem.

Även antalet förvaltningsdomstolar och andra organ i förvaltningsprocessen ska minskas.Det finns åtta förvaltningsdomstolar, men antalet ska minskas till sex enligt den regeringsproposition som har överlämnats till riksdagen.

Delegationen föreslår att behovet att behålla systemet med två domstolslinjer, dvs. med allmänna domstolar och förvaltningsdomstolar, ska utredas. Därtill utreds fördelarna och nackdelarna med att slå samman de högsta domstolarna.

Nytt domstolsverk och höjda avgifter

Delegationen föreslår att det inrättas ett domstolsverk som skulle kunna fokusera på utvecklingen av domstolsväsendets verksamhet och den operativa administrationen. En förvaltning som är separat i förhållande till justitieministeriet skulle förbättra domstolarnas oavhängighet.

Delegationen föreslår att domstolsavgifterna ska höjas och användas i en större utsträckning. Avsikten är att utgifternas lämplighet bedöms domstols- och ärendevis. Möjligheten att få rättsskydd får inte bli sämre för mindre bemedlade, och t.ex. brottmål och utkomstärenden ska också i fortsättningen vara avgiftsfria. Samtidigt utreds om avgifterna vid t.ex. vissa ärenden som marknadsdomstolen behandlar skulle kunna knytas till det ekonomiska intresset som sammanhänger med ärendet. Rättegångsavgiften ska kunna tas ut på förhand.

Avvikande meningar

Delegationen var inte enig om alla åtgärdsförslag. Det finns avvikande meningar om vissa förslag som gäller rättsväsendets struktur och nämndemannasystemet. I betänkandet ingår också ett separat yttrande av presidenten för högsta domstolen Pauliine Koskelo.

Ytterligare upplysningar:
delegationens ordförande, kanslichefen Tiina Astola, tfn 02951 50168, och
delegationens sekreterare, ledningens expert Tea Skog, tfn 02951 50466
e-post: fö[email protected]

Publikationen

Webbsändning på statsrådets webbplats