Straffbestämmelserna för rasistiska brott ska skärpas
Syftet med förslaget som i dag överlämnades till justitieminister Tuija Brax är att sätta i kraft tilläggsprotokollet mot rasism till Europarådets konvention om IT-relaterad brottslighet och nationellt genomföra EU:s rambeslut om bekämpande av rasism.
Ett brott betraktas som rasistiskt när gärningen riktas mot en grupp som definieras på grund av hudfärg, härstamning, nationellt eller etniskt ursprung eller mot en medlem av en sådan grupp. Brott som har rasistiska motiv är redan enligt den gällande lagstiftningen straffbara i Finland och en rasistisk motiv kan beaktas som straffskärpningsgrund. Arbetsgruppen anser dock att den centrala straffbestämmelsen som gäller hets mot folkgrupp är delvis föråldrad och svår att tillämpa på verksamheten inom datanäten. Också straffskärpningsbestämmelserna lämnar delvis rum för tolkning.
I bestämmelsen som gäller hets mot folkgrupp ska enligt förslaget tas in ett nytt gärningssätt som heter att ställa till allmänhetens förfogande. På detta sätt kan det säkerställas att bestämmelsen om hets mot folkgrupp kan tillämpas på öppnande av länkar till internetsidor som innehåller rasistisk hets.
Det föreslås att det till strafflagen fogas en bestämmelse om grov hets mot folkgrupp. Den kan tillämpas bl.a. i fall där man uppmanas eller förleds till folkmord eller till allvarliga brott mot mänskligheten, mord eller dråp begånget i terroristiskt syfte. Maximistraffet för det nya grova brottet ska vara fängelse i fyra år.
Att straffbestämmelserna för hets mot folkgrupp även gäller så kallade hatbrott ska förtydligas så att bland motiven till brotten vid sidan om religion uttryckligen nämns livsåskådning, härkomst, sexuell inriktning och funktionsnedsättning. Motsvarande motiv ska enligt förslaget nämnas också straffskärpningsbestämmelsen. Brottets rasistiska eller liknande motiv är straffskärpande oberoende av vem eller vad brottet riktar sig mot.
I straffbestämmelsen om hets mot folkgrupp ska enligt förslaget definieras sådan verksamhet där yttrandefrihetens betydelse vid tillämpningen av bestämmelsen är störreän vanligt. Verksamhet av sådant slag är vetenskap, konst och med dessa jämförbar offentlig verksamhet eller att redogöra för aktuella eller historiska händelser. Arbetsgruppen konstaterar att om till exempel journalister ställs till svars för uttalanden som andra än de själva har gjort i intervjuer, kan detta äventyra utövandet av yttrandefriheten och försvåra den offentliga debatten i samhälleligt viktiga frågor.
Det föreslås att också juridiska personer (t.ex. sammanslutningar eller föreningar) kan ställas till svars för hets mot folkgrupp, diskrimineringsbrott och, när brottet har ett hatmotiv, offentlig uppmaning till brott, olaga hot och ärekränkningsbrott.
Närmare upplysningar:
arbetsgruppens ordförande, lagstiftningsrådet Ilari Hannula, tfn (09) 1606 7724, e-post: fö[email protected]