Hoppa till innehåll
Statsrådet och ministerierna Media

Regeringen vill göra det lättare att grunda och driva stiftelser - samtidigt ökas öppenheten

Justitieministeriet
25.9.2014 11.22
Pressmeddelande -

Regeringen föreslår att det stiftas en ny stiftelselag för att ersätta den gällande lagen från 1930. Avsikten är att utveckla stiftelsernas verksamhetsmöjligheter och stärka det civila samhället så att stiftelserna kan bedriva sin verksamhet på ett så effektivt, smidigt och förutsägbart sätt som möjligt. Målet är att den nya lagen ska träda i kraft år 2015.

Lagen ska klarare än tidigare reglera också rörelsedrivande stiftelser som producerar exempelvis välfärds- och utbildningstjänster. Detta innebär att stiftelseformen bättre kan utnyttjas också inom den offentliga sektorn.

Stiftelsernas betydelse som finansiärer och producenter när det gäller t.ex. utbildning, forskning, socialservice och hälsovårdstjänster har vuxit under de senaste åren då den tredje sektorn tagit över förpliktelser som tidigare skötts av den offentliga sektorn.

Förbudet att gynna närstående ska skärpas

Regeringens proposition skapar klarhet i förbudet att ge någon i stiftelsens närståendekrets ekonomiska fördelar. En stiftelses ändamål får inte längre i något avseende vara att ge en närstående ekonomisk fördel.

Definitionen av vilka personer som hör till närståendekretsen preciseras och breddas. Som närstående betraktas bl.a. en ledamot i stiftelsens styrelse eller förvaltningsråd, stiftelsens verkställande direktör och revisor samt dessa personers familjemedlemmar och andra nära släktingar. Också sammanslutningar som lyder under ovannämnda personers bestämmande inflytande anses höra till närståendekretsen. Detsamma gäller arbetstagare som har en ledande ställning i stiftelsen. Dessutom ska transaktioner med närstående också årligen redogöras för i stiftelsens verksamhetsberättelse. Öppenhet i stiftelseverksamheten ökas också genom att man utvidgar skyldigheten att upprätta koncernbokslut.

Skadeståndsansvaret för stiftelsens ledning förtydligas. Att ge någon i stiftelsens närståendekrets förbjudna ekonomiska fördelar blir straffbart som olaglig utbetalning. I den gällande lagen finns inga särskilda straffbestämmelser som hänför sig till stiftelsernas verksamhet.

Genom att ändra bestämmelserna om närstående vill man öka förtroendet för stiftelserna som främjare av det allmänna bästa. På sådana stiftelser grundade före 1965 vars stadgar för närvarande tillåter att närståendekretsen ges fördelar, ska förbudet tillämpas först efter en övergångsperiod, dvs. från och med 2035.

Klarhet i verksamhetsförutsättningarna

Definitionen av vilken slags affärsverksamhet en stiftelse får bedriva preciseras. Enligt förslaget är det tillåtet att bedriva affärsverksamhet för att fullgöra ändamålet som anges i stiftelsens stadgar och, om det tillåts i stadgarna, för att finansiera stiftelsens ordinarie verksamhet.

Också registreringsprocessen ska förenklas. Stiftare ska också erbjudas nya medel för att ordna stiftelsens förvaltning och tillsyn. För att förtydliga och underlätta förvaltningen utformas stiftelselagen så att den överensstämmer med associationslagstiftningen.

Enligt förslaget ska grundandet av en stiftelse förutsätta ett minimikapital på 50 000 euro, vilket nästan motsvarar det för 30 år sedan föreskrivna markbeloppets nuvarande värde i euro. Samtidigt slopas registermyndighetens prövningsrätt när det gäller att bedöma huruvida kapitalet är tillräckligt för att fullgöra det ändamål som anges i stiftelsens stadgar. Därtill ska stiftarna upprätta en verksamhetsplan, en budget och en finansieringsplan för de tre första åren.

Stiftelsernas verksamhetsmöjligheter utökas genom att olika formella begränsningar luckras upp eller slopas. Dessutom föreslås det att en stiftare i stiftelsens stadgar å ena sidan kan bestämma om tillsyns- och rättsmedel som kompletterar lagen och å andra sidan göra undantag från de begränsningar i lagen som gäller t.ex. ändring av en stiftelses ändamål, fusion och upplösning av en stiftelse. Dessa ändringar gör det lättare att använda stiftelseformen utan att ställningen för stiftelsen eller dess intressentgrupper försvagas.

Större öppenhet och bättre tillsyn

Öppenheten i stiftelsernas verksamhet förbättras genom att det i verksamhetsberättelsen och bokslutet tas in mer detaljerade uppgifter än tidigare om stiftelsens verksamhet och om åtgärder som vidtagits med närståendekretsen och genom att skyldigheten att uppgöra koncernbokslut utvidgas. Större öppenhet underlättar såväl myndigheternas som intressenternas möjligheter att övervaka stiftelsen.

Det är fortfarande Patent- och registerstyrelsen som ska ha ansvaret för tillsynen över stiftelserna. Tillsynen över stiftelserna effektiviseras genom att avlägsna hinder för informationsutbyte mellan myndigheterna i stiftelselagen. Kostnaderna för tillsynen över stiftelserna ska fortsättningsvis täckas genom en tillsynsavgift som betalas av stiftelserna. Avgiftens storlek kommer att fastställas i en separat lag. Stiftelsernas revisorer får en starkare ställning.

Myndighetstillsynen effektiviseras också genom att öppenheten i stiftelsernas verksamhet och ekonomi ökas och genom att man skapar klarhet istiftelsernas förvaltning och i spelreglerna för deras verksamhet.

Reformerna väntas leda till en effektivare verksamhet i stiftelserna och kan i viss mån bidra till att fler stiftelser grundas. En del av den verksamhet som bedrivs i form av icke-vinstdrivande aktiebolag kan börja bedrivas i stiftelser. De särskilda krav som ställs på stiftelseformen begränsar å andra sidan möjligheterna att utnyttja den i de fall då ändamålet är att bedriva i huvudsak företags- eller organisationsverksamhet.

Reformerna väntas i någon mån medföra nya kostnader för stiftelserna.

Ytterligare upplysningar:
lagstiftningsrådet Jyrki Jauhiainen, tfn 02951 50220
e-post: fö[email protected]

Anna-Maja Henriksson
Tillbaka till toppen