Införande av ett register över positiva kreditupplysningar rekommenderas inte

Med positiva kreditupplysningar avses till exempel uppgifter om en persons alla krediter och eventuellt även andra uppgifter om dennes ekonomiska situation. I kreditupplysningsregistret införs för närvarande uppgifter om betalningsstörningar, dvs. så kallade negativa kreditupplysningar.

Utredningen som utarbetats av professor Ahti Saarenpää gäller förutom skyddet för personuppgifter också utvecklingen i fråga om de grundläggande fri- och rättigheterna samt lagstiftningen om kreditinstitut och konsumentskydd liksom reformutsikterna för den europeiska lagstiftning som är relevant i frågan.

Allmänna faktorer som talar för att lagstiftningen bör utvecklas är enligt utredningen behovet att främja informationsbalansen i kreditförhållanden, att utveckla kreditupplysningsverksamheten samt att följa upp överskuldsättningen. Omständigheter som talar emot lagstiftningsändringen är däremot den allt större betydelsen av skyddet för personuppgifter i de moderna rättsstaterna, den förändrade ställningen av personkreditupplysningar i konsumentskyddslagstiftningen samt problemen i anslutning till den eventuella behandlingen och administrationen av positiva kreditupplysningar.

Inom EU håller man på att bereda en ny personuppgiftsförordning, ett direktiv om bostadskrediter och ett dataskyddsdirektiv. Innan man vidtar eventuella åtgärder för att ändra den nationella lagstiftningen är det skäl att vänta tills att dessa rättsakter har antagits för att se vilka verkningar de får. Förtida ändringar ska kunna leda till att lagstiftningen måste ändras flera gånger inom en kort tidsrymd, vilket kan förorsaka onödiga kostnader.

Ett eventuellt register över omfattande och tidsenliga uppgifter om människornas ekonomiska situation skulle till sin art vara ett s.k. basregister, som enligt utredaren borde upprätthållas av den offentliga sektorn. Införandet av ett sådant register skulle kräva en mångsidig reform av lagstiftningen samt en balanserad samordning av de aspekter som gäller de olika aktörernas och i synnerhet de registrerades rättigheter och skyldigheter.

Minister Henriksson: Diskussionen om de grundläggande frågorna bör fortsättas

Justitieminister Anna-Maja Henriksson anser att utredningen lägger en god grund för en fortsatt samhällelig diskussion om positiva kreditupplysningar.

Mot den bakgrund som utredningen ger finns det skäl att fråga vilka uppgifter om individens ekonomiska ställning vi egentligen är beredda att samla in och för vilka ändamål dessa enligt vår uppfattning ska kunna användas. Vem skulle upprätthålla ett sådant register och på vilket sätt skulle kostnaderna för behandlingen av sådana uppgifter täckas? På basis av de utredningar som hittills har gjorts har vi inte kunnat forma en allmänt godtagbar, klar uppfattning om de grundläggande omständigheter som är relevanta i ärendet, påpekar Henriksson.

Arbetet för att skapa ett massivt samhälleligt basregister som i praktiken skulle omfatta nästan alla i Finland bosatta människor bör inte inledas på lätta grunder. Ett sådant register bör inte heller skapas enbart för att uppgifterna möjligen skulle kunna vara nyttiga för någon.

Justitieministern instämmer i utredningens rekommendation om att det inte finns någon anledning att vidta omedelbara lagstiftningsåtgärder i frågan.

Däremot är det i detta skede viktigt att delta i utvecklingen av den europeiska lagstiftningen som är relevant i frågan. Samtidigt ska man följa upp vilka lösningar aktörerna inom kreditbranschen själva anser vara eftersträvansvärda och fungerande redan inom ramen för den nuvarande lagstiftningen, konstaterar Henriksson.

Ytterligare upplysningar: lagstiftningsdirektör Sami Manninen, tfn. 02951 50318
e-post: fö[email protected]