Finländska väljares röstningsbeteende analyseras i utredning
Hurdan är en finländsk väljare? Hur har röstandet förändrats? Svar på de frågorna ges i en översikt som publicerades i dag och som handlar om väljarnas beteende under olika årtionden till och med det senaste riksdagsvalet. Den sammanställning som nu publicerats ger en försmak av den riksdagsvalsundersökning som kommer att publiceras nästa år.
I publikationen behandlas bland annat valresultatens och röstningsaktivitetens utveckling, finländarnas intresse för politik, deras förtroende för politiska och samhälleliga institutioner samt väljarnas valbeteende under olika årtionden.
Av utredningen framgår till exempel att unga väljare under 35 år är klart rörligare väljare än äldre åldersgrupper. Den visar också att kvinnor röstar en aning aktivare än män. Kvinnor har röstat aktivare än män i samtliga riksdagsval sedan 1987. I vårens riksdagsval var dock röstningsaktiviteten bland både män och kvinnor högre än i det föregående riksdagsvalet.
Resultaten i publikationen baserar sig på material från Finlands nationella valforskningskonsortiums (FNES) riksdagsvalsundersökning. Huvudrapporten om riksdagsvalet 2019 publiceras under 2020.
Valforskningskonsortiet bildades 2002 av statsvetare från Tammerfors universitet, Helsingfors universitet och Åbo Akademi, och det har genomfört riksdagsvalsundersökningar sedan 2003. I undersökningarna intervjuas drygt tusen finländska väljare. Justitieministeriet har finansierat undersökningarna.
Resultaten behandlas också tisdagen den 16 juli på SuomiAreena i Björneborg vid en diskussion mellan justitieminister Anna-Maja Henriksson, inrikesminister Maria Ohisalo, riksdagsledamoten Matias Marttinen och professor Kimmo Grönlund. Diskussionen leds av professor Hanna Wass.
Ytterligare information: enhetschef Niklas Wilhelmsson, tfn 0295 150 348, [email protected]