Utredning: Utveckling behövs för att trygga likabehandling av minoriteter på studievägen
I utredningen Diskriminering i utbildning har man granskat hur likabehandling av olika minoritetsgrupper förverkligas på studievägen och i studiehandledningen.
Skolornas och läroverkens resurser för elev- och studiehandledning varierar och är till vissa delar otillräckliga, vilket kan begränsa möjligheterna att ge personlig handledning som stödjer elevens individuella styrkor. Handledningen sker dock i huvudsak på ett mer omfattande plan inom hela skolgemenskapen, och därför är utnyttjandet av mångsidiga undervisnings- och bedömningsmetoder samt det allmänna attitydklimatet i skolgemenskapen av stor betydelse när det gäller att trygga lika möjligheter för alla unga på studievägen.
Enligt utredningen är invandrare, romer och personer med funktionsnedsättning i en särskilt sårbar ställning när studievägen betraktas som en helhet. Språksvårigheterna hos ungdomar med invandrarbakgrund bör beaktas i högre grad i undervisningen och bedömningen. Det finns skillnader i skolornas och läroverkens resurser också när det gäller undervisning och handledning för ungdomar som behöver särskilt stöd och personer med funktionsnedsättning. I fråga om barn med funktionsnedsättning inleds handledningen redan när kommunen bestämmer i vilken närskola barnet ska börja grundskolan.
Arbetsgivarsamarbetet bör utvecklas
Skolorna och läroanstalten ansåg att samarbetet med arbetsgivarsidan borde utvecklas. Enligt utredningen förekommer diskriminering rätt allmänt i samband med den praktiska arbetslivsorienteringen inom den grundläggande utbildningen och vid lärande i arbete inom yrkesutbildningen. I synnerhet romer och invandrare hade upplevt diskriminering i dessa situationer. Då studerandena övergår till arbetsmarknaden framhävs också de utmaningar som personer med funktionsnedsättning möter när de försöker komma ut i arbetslivet.
Skolorna och läroanstalten bör satsa på att skapa ett attitydklimat som främjar likabehandling
Enligt utredningen finns det ett tydligt behov att utveckla skolornas och läroanstaltens attitydklimat så att likabehandlingsfrågor lyfts fram såväl i ledningen som i undervisnings- och handledningspersonalens verksamhet. Negativa attityder gentemot minoritetsgrupper kan komma till uttryck som nedvärdering eller strängare eller slappare behandling i undervisningen och bedömningen. Ett klimat som inte beaktar eller stöder individuella skillnader i uppväxten och utvecklingen kan också orsaka problem t.ex. när det gäller identitetsutvecklingen hos unga som tillhör en sexuell minoritet eller en könsminoritet.
Alla grundskolor och andra stadiets läroanstalter ska upprätta en likabehandlingsplan
Från och med början av året har alla grundskolor och andra stadiets läroanstalter varit skyldiga att upprätta en likabehandlingsplan. Enligt undersökningen anses det vara viktigt att likabehandlingsplanen inte ses enbart som ett dokument måste upprättas utan planeringen borde leda till att likabehandlingsarbetet blir en etablerad del av skolornas och läroverkens vardag.
Utöver attitydklimatet bör likabehandlingsarbetet synas även i lärarnas kompetensutveckling. På detta sätt kan man främja beaktandet av elevernas individuella styrkor i undervisningen och finnandet av lämpliga alternativ för framtiden.
I planerna ska anges tydligt vilka principer som iakttas för att motarbeta diskriminering och för att främja likabehandling av olika minoritetsgrupper samt vilka åtgärder som vidtas för att skydda eleverna mot diskriminering. Likabehandlingsfrågor ska lyftas fram i skolorna och läroverken, och eleverna ska ges verkliga möjligheter att delta i planeringen och bedömningen.
Undersökningen är en del av uppföljningssystemet för diskriminering
Undersökningen är en del av uppföljningssystemet för diskriminering, som samordnas av justitieministeriet. Med minoritetsgrupper avses i undersökningen invandrare, personer med ett främmande språk som modersmål, religiösa minoriteter, personer med funktionsnedsättning, romer, samer och personer som hör till sexuella minoriteter eller könsminoriteter.
Undersökningen baserar sig på uppgifter som samlats in från laglighetsövervakarna och förvaltningsdomstolarna samt den nationella enkäten till lärare, elevhandledare och studiehandledare (N 414), expertintervjuer och begäran om upplysningar (N 40) och intervjuer av ungdomar som tillhör de olika minoritetsgrupperna (N 20). Också tidigare undersökningar och utredningar har utnyttjats på ett omfattande sätt.
Ytterligare upplysningar:
forskare Laura Jauhola (Owal Group, författaren av undersökningen), tfn 050 443 1841,
e-post: fö[email protected],
överinspektör Nexhat Beqiri (justitieministeriet), tfn 0295 150193,
e-post: fö[email protected]