Hoppa till innehåll
Statsrådet och ministerierna Media

Arbetsgrupp bedömde verkningarna av en sammanslagning av de högsta domstolarna

Justitieministeriet
9.1.2015 11.01
Pressmeddelande

En arbetsgrupp som tillsattes av justitieministeriet anser att en sammanslagning av högsta domstolen och högsta förvaltningsdomstolen skulle klargöra domstolsväsendets struktur och besvärsvägar. En sammanslagen högsta domstol skulle också ha bättre förutsättningar än för närvarande att styra rättspraxis och tillämpning av lagstiftningen på enhetliga grunder. Arbetsgruppen tar inte ställning till huruvida de högsta domstolarna bör slås ihop eller inte men konstaterar att en sammanslagning skulle kräva omsorgsfull beredning.

Arbetsgruppens uppdrag var att utreda vilka verkningar en organisatorisk sammanslagning av de högsta domstolarna skulle ha med tanke på rättsskyddet samt vilka fördelar och nackdelar för verksamheten en eventuell sammanslagning skulle föra med sig. Arbetsgruppen överlämnade i dag sitt betänkande till justitieminister Anna-Maja Henriksson.

- Tanken om en enda högsta domstol är modig och fördomsfri. Den rättsliga miljön har dock förändrats på ett sätt som kräver förmåga att se även på vårt domstolssystem och dess grundstrukturer med nya ögon om det bedöms främja rättssäkerheten, sade Henriksson då hon tog emot utredningen.

Den högsta domsrätten i Finland fördelas mellan de högsta domstolarna enligt vad som föreskrivs i grundlagen. Den högsta domsrätten i tviste- och brottmål utövas av högsta domstolen och i förvaltningsmål av högsta förvaltningsdomstolen.

Arbetsgruppen bedömer att sammanslagningen skulle göra det möjligt att effektivare än för närvarande utnyttja sakkunskap över domstolslinjernas gränser. Sammanslagningen skulle dessutom bidra till en balanserad utveckling av de olika processlagen (civil-, straff- och förvaltningsprocessen). En sammanslagen högsta domstol skulle ha bättre förutsättningar att utveckla rättsväsendet på ett allomfattande sätt jämfört med det nuvarande tudelade systemet.

Arbetsgruppen betonar att sammanslagningens verkningar på rättskipningens kvalitet är starkt beroende av på vilket sätt sammanslagningen genomförs. Av denna orsak är det nödvändigt att den eventuella sammanslagningen grundar sig på noggrann beredning som beaktar båda domstolslinjerna särdrag. Beredningen skulle förutsätta effektivt utnyttjande av båda högsta domstolarnas sakkunskap.

I arbetsgruppens betänkande ingår tre grundläggande modeller som kan användas som utgångspunkter för konkretare bedömning av fördelarna och nackdelarna med sammanslagningen. Modellerna beskriver tre olika alternativ utgående från vad den sammanslagna domstolens uppgift och ärendemängd skulle vara.

I den första modellen har arbetsgruppen bedömt domstolens verksamhet enligt en situation som liknar den nuvarande, där högsta förvaltningsdomstolen fortfarande avgör ett avsevärt antal ärenden som inte är prejudikatfrågor. Den andra modellens bedömning grundar sig på en situation där de högsta domstolarnas uppgifter har ändrats och där högsta förvaltningsdomstolen har en betydligt starkare roll som prejudikatdomstol. Den mest omfattande sammanslagningen av de högsta domstolarnas funktioner presenteras i modell tre. Modellen utgår ifrån att högsta domstolens uppgift i princip är att fungera enbart som en prejudikatdomstol.

Arbetsgruppens uppdrag grundar sig på ett förslag i Reformprogrammet för rättsvården för åren 2013-2025.

Sammanslagning av de högsta domstolarna kräver en grundlagsändring. Om reformen genomförs sker detta under 2020-talet.

Ytterligare upplysningar: arbetsgruppens ordförande, professor i förvaltningsrätt Olli Mäenpää (Helsingfors universitet), tfn 02941 22480, e-post fö[email protected] och arbetsgruppens sekreterare, ledningens expert Tea Skog, (JM) tfn 02951 50466, e-post: fö[email protected]

Tillbaka till toppen