Utredning: Anmälan om demonstrationer bör lämnas in tidigare

Genom att tidigarelägga tidsfristen skulle man kunna betona arrangörens ansvar att anmäla sammankomsten i god tid och förbättra polisens möjligheter att trygga utövandet av mötesfriheten.

Även en anmälan som lämnas in efter den i lagen fastställda tidsfristen kan anses giltig, om sammankomsten inte medför oskälig olägenhet för allmän ordning. Enligt utredningen är denna flexibilitet i tidsfristen nödvändig för att möjliggöra spontana demonstrationer, vilket är en väsentlig del av mötesfriheten.

Enligt utredningen har det skett en betydande ändring i fråga om ordnandet av demonstrationer under de senaste åren. Tidigare demonstrerades det främst för eller emot något. Nuförtiden orsakar demonstrationerna ofta motdemonstrationer, och de stora skillnaderna demonstranternas åsikter har lett till fysiska konflikter.

En tidsfrist på tre dygn skulle förbättra polisens förutsättningar att trygga mötesfriheten. Sammankomster som ordnas på allmän plats kan kräva exempelvis särskilda trafikarrangemang eller andra polisåtgärder både på förhand och under sammankomsten. Ändringen av tidsfristen skulle inte strida mot grundlagen eller den europeiska människorättskonventionen.

Regeringen enades om att utreda behovet att ändra bestämmelserna om anmälningsskyldighet i lagen om sammankomster vid sin strategisession som gällde våldsamma extremiströrelser i oktober 2016. Avsikten är att trygga den grundlagsenliga rätten till mötesfrihet genom att förbättra beredskapen för att skydda demonstrationer och allmänna sammankomster.

Utifrån utredningen ska det beredas ett utkast till regeringens proposition som skickas ut på remiss.

Ytterligare information: lagstiftningsdirektör Tuula Majuri, tfn 02951 50280, e-post: [email protected], professor (emeritus) Teuvo Pohjolainen, tfn 050 5380 750