Utredning: Effekterna av tingsrättsreformen som genomfördes 2019 hittills små

Enligt en färsk utredning har effekterna av tingsrättsreformen som genomfördes 2019 hittills varit små. På grund av coronaviruspandemin har till exempel de inbesparingar som eftersträvades genom reformen inte uppnåtts. En del av effekterna av reformen blir synliga först senare.

I utredningen, som genomfördes av professor Mikko Aaltonen, granskades effekterna av strukturreformen av tingsrätterna 2019 och centraliseringen av summariska tvistemål, det vill säga ostridiga fordringsmål som avgörs i ett skriftligt förfarande. 

I utredningen granskades den regionala tillgången till rättsskydd, tillgodoseendet av de språkliga rättigheterna, de ekonomiska konsekvenserna och utbudet av juridiska tjänster. Utredningen baserar sig på ett flertal statistiska material och på intervjuer med tingsrätternas personal. Bakgrunden till utredningen är ett uttalande av riksdagen där riksdagen förutsatte att det före utgången av året görs en utvärdering av hur reformerna fungerar och vilka effekter de haft.

Coronaviruspandemin har försvårat bedömningen av effekterna 

Enligt det statistiska materialet har antalet mål och ärenden, handläggningstiderna och verksamhetens effektivitet vid de tingsrätter som slagits samman i reformen utvecklats i huvudsak på samma sätt som vid de övriga tingsrätterna. På grund av coronaviruspandemin är det dock svårt att bedöma hur väl strukturreformen har lyckats på ett ekonomiskt plan. Åtminstone på kort sikt har de eftersträvade besparingarna inte uppnåtts, utan tingsrätternas sammanräknade omkostnader har ökat kraftigt under pandemiåren.

Inte heller i fråga om utbudet av juridiska tjänster observerades några tydliga tecken på försämring på regional nivå. På de orter där tingsrättens verksamhetsställe har lagts ned verkar det fortfarande finnas tillgång till advokathjälp.

Inga betydande ändringar observerades heller i tillgodoseendet av de språkliga rättigheterna. I intervjuerna lyftes dock svårigheten att rekrytera svenskspråkig kanslipersonal fram, i synnerhet i Nyland. En oroväckande iakttagelse är dessutom att andelen brottmål som behandlats på svenska har minskat tydligt åtminstone sedan 2010. Enligt utredningen ser det ut som om allt fler svenskspråkiga av någon anledning avstår från sin rätt att använda sitt eget språk vid domstolen.

På basis av intervjuerna är ett utvecklingsobjekt för att förbättra tillgodoseendet av de språkliga rättigheterna att redan i början av straffprocessen säkerställa att ärendet blir behandlat på rätt språk.

I strukturreformen av tingsrättsnätverket, som trädde i kraft 2019, minskade antalet tingsrätter från 27 till 20. Senare samma år koncentrerades behandlingen av summariska tvistemål till nio tingsrätter, då de tidigare behandlades vid alla tingsrätter.

Ytterligare information:
Mikko Aaltonen, utredare, tfn 050 572 2121, [email protected]
Anne Hallavainio, regeringsråd, tfn 0295 150 049, [email protected]
Antti Leinonen, avdelningschef, överdirektör, tfn 0295 150 264, [email protected]

Utvärdering av strukturreformen av tingsrättsnätverket och centraliseringen av 
summariska tvistemål 2019 (På finska)