Ny stiftelselag träder i kraft vid ingången av december

Lagen innehåller tydligare bestämmelser om bland annat rörelsedrivande stiftelser som producerar till exempel välfärds- och utbildningstjänster. På detta sätt kan stiftelseformen bättre än förut utnyttjas också inom den offentliga sektorn.

Förbudet att favorisera närståendekretsen skärps

Den nya lagen skapar klarhet i förbudet att ge någon i stiftelsens närståendekrets ekonomiska fördelar. En stiftelses ändamål får inte längre i något avseende vara att ge en närstående ekonomisk fördel.

Definitionen av vilka personer som hör till närståendekretsen preciseras och breddas. Som närstående betraktas bl.a. en ledamot i stiftelsens styrelse eller förvaltningsråd, stiftelsens verkställande direktör och revisor samt deras familjemedlemmar och andra nära släktingar. Också sammanslutningar som lyder under ovan nämnda personers bestämmande inflytande anses höra till närståendekretsen. Detsamma gäller arbetstagare som har en ledande ställning i stiftelsen. Nytt är att uppgifter om närståendetransaktioner måste tas in i stiftelsens årliga verksamhetsberättelse. Också skyldigheten att upprätta koncernbokslut utvidgas vilket för sin del ökar stiftelseverksamhetens öppenhet.

Lagen förtydligar skadeståndsansvaret för stiftelsens ledning. Att ge någon i stiftelsens närståendekrets förbjudna ekonomiska fördelar kan vara straffbart som olaglig utbetalning av medel. I den tidigare lagen fanns inga särskilda straffbestämmelser som gäller stiftelsernas verksamhet.

Ändringarna i bestämmelserna om närståendekretsen syftar till att öka förtroendet för stiftelserna som främjare av det allmänna bästa. På sådana stiftelser som grundats före 1965 och vars stadgar för närvarande tillåter att närståendekretsen ges fördelar, ska förbudet tillämpas först efter en övergångsperiod, dvs. från och med 2035. Enligt den nya lagen kan man dock grunda nya stöd- och släktstiftelser, vars ställning ska framgå av stiftelsens stadgar.

Verksamhetsförutsättningarna förtydligas

I den nya lagen preciseras definitionen av vilken slags affärsverksamhet en stiftelse får bedriva. Det är tillåtet att bedriva affärsverksamhet för att fullgöra ändamålet som anges i stiftelsens stadgar och, om det tillåts i stadgarna, för att finansiera stiftelsens ordinarie verksamhet.

Processen för registrering av en ny stiftelse förenklas. Stiftare erbjuds också nya medel för att ordna stiftelsens förvaltning och tillsyn. För att förtydliga och underlätta förvaltningen har stiftelselagen utformats så att den överensstämmer med associationslagstiftningen.

Enligt den nya lagen förutsätter grundandet av en stiftelse ett minimikapital på 50 000 euro, vilket ungefär motsvarar det för 30 år sedan föreskrivna markbeloppets nuvarande värde i euro. Registermyndigheten har inte längre prövningsrätt i fråga om huruvida kapitalet är tillräckligt för att fullgöra det ändamål som anges i stiftelsens stadgar. Stiftarna ska upprätta en verksamhetsplan, en budget och en finansieringsplan för de tre första åren.

Stiftelsernas verksamhetsmöjligheter utökas genom att olika formella begränsningar luckras upp eller slopas. Dessutom kan en stiftare i stiftelsens stadgar å ena sidan bestämma om tillsyns- och rättsmedel som kompletterar lagen och å andra sidan göra undantag från de begränsningar i lagen som gäller t.ex. ändring av en stiftelses ändamål, fusion och upplösning av en stiftelse. Dessa ändringar gör det lättare att använda stiftelseformen utan att ställningen för stiftelsens intressentgrupper försvagas.

Ökad öppenhet och bättre tillsyn

Öppenheten i stiftelsernas verksamhet ökar genom att det i verksamhetsberättelsen och bokslutet ska tas in mer detaljerade uppgifter än tidigare om stiftelsens verksamhet och om åtgärder som vidtagits med närståendekretsen. Också skyldigheten att uppgöra koncernbokslut utvidgas. Ökad öppenhet underlättar såväl myndigheternas som intressenternas möjligheter att övervaka stiftelsens verksamhet.

Patent- och registerstyrelsen svarar fortsättningsvis för tillsynen över stiftelserna. För att effektivisera tillsynen har vissa hinder för informationsutbytet mellan myndigheterna avlägsnats. Kostnaderna för tillsynen ska fortsättningsvis täckas genom en tillsynsavgift som tas ut av stiftelserna. Avgiftens storlek kommer att fastställas i en separat lag. Stiftelsernas revisorer får en starkare ställning.

Myndighetstillsynen effektiviseras också av att öppenheten i stiftelsernas verksamhet och ekonomi ökas och genom att det skapas klarhet i stiftelsernas förvaltning och i spelreglerna för deras verksamhet.

Ytterligare upplysningar:
lagstiftningsrådet Jyrki Jauhiainen, tfn 02951 50220
e-post: fö[email protected]