Corinna Tammenmaa: Genomförandet av rekommendationerna i språkberättelsen i full gång

Publiceringsdatum 9.2.2018 12.21 Blogg JM

Corinna Tammenmaa: Genomförandet av rekommendationerna i språkberättelsen i full gång

9.2.2018       fi | sv

Före årsskiftet godkände statsrådet regeringens berättelse om tillämpningen av språklagstiftningen 2017. Härnäst ska berättelsen behandlas av riksdagen. Riksdagsbehandlingen och i synnerhet grundlagsutskottets betänkande om berättelsen är en viktig del av både uppföljningen och utvecklingen av tillgodoseendet av de språkliga rättigheterna.

Justitieministeriet genomförde flera undersökningar och enkäter för berättelsen. Under beredningen hördes och träffades dessutom myndigheter, referensgrupper, personer som hör till språkgrupper och sakkunniga. Den stora mängden bakgrundsmaterial har varit till hjälp i utarbetandet av berättelsen och samtidigt också ökat statsrådets kompetens om språkgrupper och deras förhållanden.

Första berättelse år 2006

Den första språkberättelsen lämnades 2006 och efter det har en berättelse lämnats vart fjärde år. Varje berättelse har innehållit utvecklings- och åtgärdsförslag. Berättelsen 2017 innehåller centrala iakttagelser. Delvis har samma missförhållanden upprepats i förslagen och iakttagelserna under flera års tid. Medierna och språkgrupperna har därför undrat om förslagen leder till något. Svaret är ja, men de språkliga förhållandena ändras långsamt och de påverkas av många faktorer.

Språkberättelsens innehåll har utnyttjats i social- och hälsovårdsreformen

I berättelsen 2017 har man fördjupat sig i några för de språkliga rättigheterna viktiga teman. Uppföljningen av tjänster på samiska eller på teckenspråk har också ökats. Ett av temana är social- och hälsotjänsterna. Temat har varit viktigt också därför att den information som samlats in också har utnyttjats i samband med den pågående social- och hälsovårdsreformen. Som slutsats av uppföljningen kan man konstatera att man inom social- och hälsotjänster måste fästa mer uppmärksamhet vid tillgången till tjänster på eget språk. Detta gäller både kommuner och sjukvårdsdistrikt. Det positiva är att myndigheterna redan har många redskap och modeller med hjälp av vilka situationen kan förbättras. Att hänvisa kunden som talar ett visst språk till en arbetare som talar samma språk är logistik. Det sistnämnda gäller alla offentliga tjänster.

Det framgår av berättelsen att det finns brister i tillgodoseendet av de språkliga rättigheterna också annanstans än inom social- och hälsotjänsterna. Därför innehåller berättelsen 28 centrala iakttagelser. Iakttagelserna gäller bl.a. myndigheternas åtgärder för att förbättra språkklimatet, språket som tjänster ska ordnas på som en del av högklassig vård och digitaliseringen av tjänster.

Arbete för att främja de språkliga rättigheterna utförs hela tiden

En del av iakttagelserna är sådana att man redan nu arbetar för dem. Man försöker exempelvis hela tiden förbättra kännedomen om de språkliga rättigheterna genom riktad kommunikation och utbildning. Vissa iakttagelser förutsätter att en utredning görs. Flera saker kräver dock att många parter deltar. Språkklimatet är en sådan sak.

Ett mått på ett samhälles civilisation är hur majoriteten behandlar minoriteterna. Språkberättelsen är vår regerings berättelse om hur de språkliga rättigheterna hos våra språkgrupper tillgodoses och hur vi bör reagera på bristerna.  Justitieministeriet bereder som bäst tillsammans med det övriga statsrådet åtgärder genom vilka tillgodoseendet av de språkliga rättigheterna främjas i enlighet med berättelsen. Det finns mycket att göra men arbetet har redan inletts.

_____________________

Skribenten Corinna Tammenmaa är språkrättsråd vid justitieministeriet.

JM Oikeusblogi