Merja Muilu: Från advokater för fattiga till chattande rättsbiträden

 fi | sv

Helhetsplanen för rättshjälpsverksamheten med riktlinjer för utvecklingen av rättshjälpen blev klar i somras. Genomförandet av planen har redan börjat, trots att sammandrag av utlåtandena om helhetsplanen och den egentliga verkställighetsplanen blir klara senare.

Rättshjälp för asylsökande

Den betydande ökningen i antalet asylsökande är ett fenomen som kräver snabba åtgärder. Detta har blivit den mest akuta frågan också inom rättshjälpsverksamheten. Som bäst utreder vi tillsammans med inrikesministeriet på vilket sätt tillräckliga tjänster kan tryggas för dem som behöver rättshjälp. En av de första åtgärderna som kommer att vidtas är att ändra grunderna för arvodena vid rättshjälp så att de i asylärenden baserar sig på fasta taxor. Förordningsändringen ska enligt planerna träda i kraft redan i början av nästa år.

Reformen av rättshjälpsbyråernas organisationsstruktur

Också rättshjälpsbyråernas organisationsstruktur håller på att reformeras i snabb takt. Minister Lindström har ställt som mål att vi redan om ett år har bildat sex ämbetsverk för de olika rättshjälpsdistrikten med parallella byråer för rättshjälps- och intressebevakningsfrågor.

Syftet med organisationsreformen är att effektivisera rättshjälps- och intressebevakningsverksamhetens förvaltning så att klienternas och huvudmännens ärenden kan skötas på ett bättre och mer framgångrikt sätt. I framtiden ska det utredas om det för rättshjälps- och intressebevakningsverksamheten skulle kunna bildas ett enda ämbetsverk.

Tyngdpunkten på tidig tvistlösning

I helhetsplanen för rättshjälpsverksamheten ligger tyngdpunkten på möjligheterna att lösa tvister i ett så tidigt skede som möjligt. Detta kan göras bland annat genom att utveckla rådgivningen och medlingstjänsterna. Målet är att utveckla rådgivningen så att den bättre än för närvarande beaktar olika livssituationer och individuella behov. Det ska bland annat vara lättare att övergå från en tjänst till en annan, till exempel från webbrådgivning till telefon- eller distansservice eller till ett personligt besök.

Rättshjälpsbyråerna utnyttjar redan nu videokonferensteknik för att erbjuda tjänster som distansservice. Klienternas erfarenheter av distansservice har varit mycket positiva. Målet är att man inom den närmaste framtiden kan använda sin egen dator eller surfplatta för att diskutera rätthjälps- och intressebevakningsfrågor. Nästa år ska det göras ett försök med ett "webbrättsbiträde" som kan chatta med klienten.

Det finns redan nu flera olika medlingssystem i Finland, men de möjligheter som dessa erbjuder utnyttjas inte i tillräcklig omfattning. Därför bör medlingstjänsterna utvecklas och göras tillgängliga via fler kanaler. Det är fint att även Advokatförbundet har valt medling som ett av sina utvecklingsmål.

Digitalisering utnyttjas även för att utveckla intressebevakningsverksamheten

I framtiden kan och vill människor sköta även sina rättsliga ärenden på webben, där utbudet är allt större och tjänsterna billigare. Om detta hörde vi många intressanta inlägg även på juristdagen.

När det gäller intressebevakningen syns åldrandet av de stora åldersklasserna ännu länge i det ökande antalet huvudmän. Informationsteknik kan utnyttjas för att skapa ett elektronisk arkiveringssystem och för att effektivisera skötseln av rutinuppgifter, såväl när det gäller penningstrafiken som kontakterna med magistraterna.

Det är nödvändigt att utnyttja digitaliseringens möjligheter för att kunna producera rättshjälps- och intressebevakningstjänsterna på ett mer effektivt sätt än för närvarande. På detta sätt kan vi trygga högklassiga tjänster och samtidigt bevara den viktiga mänskliga kontakten som behövs inom rättshjälpen och intressebevakningen.

Rättshjälpverksamheten fyller 130 år

Finlands offentliga rättshjälpsverksamhet som finansieras med skattemedel började för 130 år sedan när Helsingfors stad anställde en advokat för fattiga. Advokaten hade till uppgift att förhindra onödiga rättegångar och få parterna i en tvist att sinsemellan komma överens om ärendet. Om det inte lyckades skulle advokaten biträda vid rättegången. Detta är fortfarande det grundläggande målet för rättshjälpsverksamheten.

Genom högklassig rättshjälps- och intressebevakningsverksamhet kan man också i framtiden trygga rättskyddet för dem som har det sämre ställt och stärka människornas förtroende för samhället. 

__________________________________

Regeringsrådet Merja Muilu arbetar som chef vid justitieministeriets enhet för rättshjälps- och utsökningsenheten.