Niklas Wilhelmsson: En fungerande demokrati garanterar ett stabilt samhälle 

 fi | sv

Vi firar Svenska dagen 6 november. Dagen firar finlandssvenskarnas rätt att använda svenska språket i Finland och Finlands tvåspråkighet högaktas. Högtiden firades första gången år 1908 och dess avsikt var att förstärka de svenskspråkiga finländarnas samhörighetskänsla. Efter andra världskriget försökte man betona befolkningens samhörighetskänsla oavsett språkgränser.

Samhörighet, tillit och delaktighet är också viktiga värden i dagens Finland. Speciellt under ekonomiskt svåra tider kan tilliten vara under prövning. Tilliten till andra mänskor bygger på möten och samhörighetskänsla. Det civila samhället har en viktig roll för att skapa mötesplatser, ge referensstöd och att skapa socialt kapital. Tilliten för förvaltningen bygger på förvaltningens rättvisa, öppenhet och medborgarnas möjlighet att delta i beslutsfattandet.

Justitieministeriet har en viktig uppgift i att främja jämställdhet, språkliga rättigheter och demokrati, samt att trygga det civila samhällets verksamhetsförutsättning. Justitieministeriet tog upp i sin framtidsöversikt 2014 som tyngdpunkt ett samhälle som är byggd på rättvishet, öppenhet och förtroende. Jämställdhet, öppenhet och delaktighet samt gemensam sysselsättning ska enligt mig ses som en rikedom, med vilka det finländska samhället även i fortsättningen ska byggas på.

Språkliga rättigheters förverkligande – praktiken avgör

De språkliga rättigheterna har varit våra grundrättigheter sedan regeringsformen år 1919. Dessa rättigheter konkretiseras i många lagar. Den väsentligaste av dessa är språklagen, som i dess nuvarande form har varit i kraft sedan 2004. Justitieministeriets uppgift är att förbereda statsrådets berättelse om tillämpningen av språklagstiftningen. Den ges åt riksdagen vart fjärde år.

I berättelsen behandlas bland annat hur medborgarnas språkliga rättigheter förverkligas i tvåspråkiga myndigheters verksamhet. Den nästa språkberättelse förbereds. Språkberättelsen och uppföljningen av de språkliga rättigheterna är viktigt, eftersom förverkligandet av språkliga rättigheter inte enbart grundar sig på lagstiftningen, utan är lika mycket beroende av möjligheterna att förverkliga dem i praktiken.

Öppen förvaltning och fungerande demokrati garanti för ett stabilt samhälle

I Finland skapar grundlagen en stark grund för demokrati, eftersom den offentliga makten även har skyldighet att främja individers möjlighet att delta i samhällelig verksamhet och påverka beslutsfattande som gäller individerna. Under justitieministeriets ledning har man berett statsrådets demokratipolitiska redogörelse som betonar öppen och jämställd deltagande. Redogörelsens handlingsprogram är just nu under beredning i samarbete med organisationer.

Den nya kommunlagens demokratiparagrafer, som garanterar medborgarna bättre möjligheter att delta och påverka än tidigare, kommer att träda i kraft i början av nästa fullmäktigeperiod 1.6.2017. Som bäst förbereds en ny social- och hälsovårdsreform, och med den medborgarnas påverkningsmöjligheter. Alltså kan man vänta sej stora förändringar.

Nätdemokratins verktyg i bruk

På justitieministeriet har man under detta år förberett nya anvisningar för hörande vid lagberedning. Målsättningen är att förbättra hörande och växelverkan i lagberedningsprocessen. Just nu är anvisningarna på remiss och kommentarer tas gärna emot. För att tillämpningen av de nya sätten att delta ska lyckas förutsätts öppenhet och samarbete Justitieministerit har också förberett ett bred utbud av nätdemokratins verktyg som man hittar på båda språken på adressen demokrati.fi. Tjänsten innehåller medborgar- och invånarinitiativ samt olika verktyg som kan tillämpas för hörande och som stöd i konsekvensbedömning.

Ett fungerande medborgarsamhälle skapar gemenskap

I regeringsprogrammet linjeras att byråkratiska hinder som försvårar medborgarorganisationernas arbete samt organisering av frivilligarbete ska avvecklas. Justitieministeriet har inom ramen för delegationen för medborgarsamhällspolitik samt olika arbetsgrupper utrett administrativa hinder för föreningsverksamhet och frivilligarbete samt strävat till att främja föreningarnas verksamhetsförutsättningar. Med andra ord är målet att flera finländare än tidigare allt lättare kan delta i förenings- och frivilligarbete. 

_________________________________

Niklas Wilhelmsson arbetar som konsultativ tjänsteman vid enheten för demokrati, språk och grundläggande rättigheter.