Den globala inlärningskrisen som sattes på sin spets i och med coronapandemin kräver lösningar
Till följd av coronapandemin har uppnåendet av utbildningsmålen på global nivå gått tillbaka 20 år. Det har gjort att många barn tvingats vara borta från skolan och försämrat undervisningens kvalitet. Finlands utvecklingssamarbete inom undervisningssektorn tar ett större grepp om den globala inlärningskrisen genom att främja utbildningens kvalitet. Särskilda målgrupper är flickor och de mest utsatta av barn och ungdomar.
Under det senaste årtiondet har man i allt högre grad börjat fästa uppmärksamhet vid svaga inlärningsresultat och dålig kvalitet på undervisningen. Fenomenet kallades för en inlärningskris. I och med coronapandemin har den globala inlärningskrisen fördjupats ytterligare.
Före coronapandemin bedömdes läskunnigheten hos cirka 483 miljoner barn vara sämre än minimikraven, och siffran förväntades sjunka med cirka 20 miljoner under 2020. På grund av pandemin blev det dock inte så: under 2020 ökade antalet barn som fallit under miniminivån för läskunnighet med cirka 100 miljoner.
Ojämlikheten i inlärningen har ökat, eftersom pandemin har påverkat i synnerhet personer som redan är i en sårbar ställning. I mars 2021 uppskattade FN:s barnorganisation Unicef att 168 miljoner barn som tidigare gick i skolan hamnade utanför skolan i nästan ett helt år. Miljontals barn befaras falla bort helt från undervisningen.
År 2020 var läroanstalterna stängda i genomsnitt 79 arbetsdagar och hela 90 procent av alla elever i världen har varit tvungna att vara borta från skolan. I länder med hög inkomst varade nedstängningarna i genomsnitt 53 dagar, i länder med lägre medelinkomst cirka 115 dagar och i länder med låg inkomst 88 dagar.
Många barn har i praktiken blivit helt utan undervisning. Över en tredjedel av länderna med en låg inkomst eller en inkomst under den lägre medelinkomstnivån som har distansundervisning via teve eller radio uppgav att mindre än 50 procent av lågstadieeleverna har fått distansundervisning.
En rapport om anordnande av utbildning under pandemin från Unesco, Unicef, Världsbanken och OECD, som publicerades i juni, understryker behovet av en mer effektiv kartläggning av inlärningsunderskotten och finansiering av stödåtgärder för lärande.
Skolgång ingen garant för inlärning
Utbildning av hög kvalitet är en mänsklig rättighet som främjar jämställdhet, jämlikhet och försörjning. Enligt Världsbanken var cirka 90 procent av barnen i grundskoleåldern åtminstone inskrivna i skolan innan coronapandemin. Det räcker dock inte att bara vara inskriven i eller ens gå i skolan.
Över hälften av alla barn i grundskoleåldern i världen lär sig inte ens grunderna i att läsa, skriva och räkna. Enligt Världsbankens utvecklingsrapport från 2018 uppnår endast cirka 15 procent av lågstadieeleverna i låginkomstländer minimikunskaper i matematik. Cirka 5 procent av eleverna kan läsa på miniminivå.
De centrala problemen bakom inlärningskrisen är bland annat alltför stora klasser, otillräckliga färdigheter hos lärarna samt bristfälliga resurser i skolorna, såsom brist på läroböcker.
Dessutom påverkar en bristfällig kost inlärningsförmågan. Menstruation kan förhindra i synnerhet flickors skolgång om det inte finns ordentliga toaletter i skolan. Det kan vara svårt att gå till skolan exempelvis på grund av lång resväg eller ett funktionshinder.
Utbildning av hög kvalitet är ett av fokusområdena i Finlands utvecklingspolitik
Finland bedriver samarbete för att främja utbildningsmålen med i synnerhet Världsbanken, Asiatiska utvecklingsbanken, Unesco, Unicef och Europeiska unionen. Finland är dessutom en viktig bilateral samarbetspartner inom utbildningssektorn i Afghanistan, Etiopien, Moçambique, Nepal, Palestina och Ukraina.
Finlands utvecklingssamarbete inom undervisningssektorn fokuserar särskilt på utvecklingen av utbildningssystemen och den grundläggande utbildningen samt på att främja tillgången till grundläggande utbildning och utbildning på andra stadiet av hög kvalitet.
Finland har gett stöd till exempelvis
- tiotusentals kvinnors grundläggande läskunnighet i Afghanistan, där mindre än en tredjedel av de vuxna kvinnorna kan läsa
- inrättandet av över 400 resurscenter för inkluderande undervisning i Etiopien
- modersmålsundervisning för barn i Moçambique, där endast cirka 10 procent av barnen talar landets officiella språk portugisiska när de når skolåldern
- utveckling av allmänbildande utbildning, läroplaner och läromedel i Nepal
- Skolskjuts för barn på Västbanken i de palestinska territorierna i otrygga områden och upprustning av 114 skolor i Gaza efter kriget 2014.
Finland har dessutom gett stöd till arbete inom undervisningssektorn för att möta de utmaningar som coronapandemin medför. År 2020 beviljade Finland sammanlagt åtta miljoner euro i tilläggsfinansiering till de globala fonderna Education Cannot Wait och Global Partnership for Education för att ordna distansundervisning och öppna skolor på nytt på ett tryggt sätt.
Förra året beviljades även tilläggsstöd till exempelvis utbildningssektorn i Nepal i syfte att verkställa anpassningsplanen för coronapandemin i landet. Inom de palestinska territorierna omdirigerades Finlands stöd till hygienartiklar med hjälp av vilka slutproven i skolan kunde ordnas på ett sätt som var säkert för hälsan.
Skolnedstängningarna till följd av coronapandemin har försämrat många barns näringsintag i och med att de har blivit utan skolmaten. Utvecklings- och utrikeshandelsminister Ville Skinnari är 2021 skolmatsambassadör för Världslivsmedelsprogrammet (WFP) och främjar den internationella kännedomen om och finansieringen av skolmatsprogrammen. Finland är känt som ett av föregångsländerna inom skolbespisning.
Sanna Lindgren
Enheten för kommunikation om hållbar utveckling och handel